Jag har varit på konferens. Inte någon särskilt lång konferens, och inte särskilt långt bort. Men ändock en konferens. Och efter konferens följer trötthet. Vi var på Krusenbergs Herrgård, strax utanför Knivsta, upp mot Uppsala. Det är ett väldigt trevligt ställe med god mat. Miljön är också härlig, både utomhus och inomhus.
Inne på herrgården dukades frukostbuffén upp i ett före detta gammalt kök med bland annat en rejäl spiskåpa. Inne i ett av rummen som används som matsalar står en plats vid bordet alltid oanvänd. Den är nämligen Vita Fruns och ingen vet vad som kan hända den som vågar sig på att ta hennes stol.
På övre våningen hänger en stor tavla som föreställer Karl VIIs Karl XIIs likfärd (Tack pappa!). Konstnären Gustaf Cederström har själv bott på Krusenberg. Han målade två versioner av den här tavlan. Fast det är inte någon av dem som hänger här, den ena hänger på Nationalmuseum och den andra på Göteborgs Konstmuseum. Men den här kopian var ändå imponerande.
Mitt rum var i den nybyggda konferensflygeln, stort och fräscht med en liten balkong. Och en stor skön säng. Men jag sov ändå ganska dåligt, det gör jag alltid första natten på hotell. Och om någon hör rapporter om mindre jordskakningar härrörande från Krusenberg var det nog mina snarkningar. Jag tror iallafall att jag snarkat i natt, kände mig tjock i näsan och öm i halsen när jag vaknade.
Själva konferensen var bra, jag hade själv tre programpunkter. Jag är mycket nöjd med den första, trots att den workshop som jag förberett inte kunde genomföras eftersom IT-avdelningen tagit alla säljarnas datorer. Halvnöjd med den andra och inte så särskilt nöjd med den tredje.
Sedan när jag åkte hem tänkte jag att jag minsann inte skulle fastna i sega köer från Järva Krog in mot Stockholm och körde istället över Kista. Och stod i sega köer vid Kymlingelänken och över Tranebergsbron istället. Men jag kom hem iallafall, blev bjuden på middag av Steven, läste ikapp på bloggarna och somnade i soffan.
Förresten hade de förstås internetuppkoppling där ute. Visserligen kunde vi inte koppla upp oss mot företagets servrar med VPN, men det fanns internetuppkoppling. Vad det inte fanns var tid. Att hänga på nätet alltså. Det är ju bra och nyttig omväxling att umgås med människor öga mot öga.
Kate Reader Diversifierad 