Grupparbete

Alltså jag skulle ju få en massa hyllor av olika slag någon gång mellan 8 och 11.

Jag steg således upp strax före sju och påbörjade det som skulle göras under dagen.

Och det var tur för redan vid halv nio ringde en trevlig kille och sa att de skulle komma 20 minuter senare med mina grejer.

20 minuter senare ringde han och sa att han visserligen var vid mi port men att när de började lasta ur bilen hade de sett att grejerna visserligen var märkta med mitt ordernummer men ett helt annat namn.
Osis.

Fast på sätt och vis hade jag ändå tur för de såg till att leverera mina paket bara några timmar senare.

Och då inleddes ett intensivt grupparbete; mamma och pappa var här, min kusin var här och min systerdotter Matilda var här.

Jag vill inte påstå att allt förlöpte smärtfritt; hyllsystem Elvarli fick pappa att klia sig i huvudet och mig att gnissla tänder.

Men pappa fick ordning på det till slut och mamma och Matilda byggde lådinsatser och Billybokhyllor som om de aldrig gjort något annat.

Själv ägnade jag mig mest åt handräckning, flera turer till återvinningsstationen med kartonger och annat och annan marktjänst.
Jag känner mig ganska sliten ändå och kan bara föreställa mig hur de andra känner sig.

Allt är inte klart men jag är så mycket närmare slutet.

Tack vare min fantastiska familj.



Pengar in, mera pengar ut

Parkeringstricket fungerade; jag var på Ikea i Barkarby redan innan de öppnade.

Och där gjorde jag av med alla pengar jag fick för golvet.

Plus lite till.

Sedan åkte jag hem och minglade lite med fotbollssupportrar på Rörstrandsgatan och köpte mig en mjukglass.

Egentligen hade jag tänkt åka och titta på mattor men råkade hamna i fel fil och fann mig plötsligt på en helt annan väg en den som skulle tagit mig till mattaffären.
Men jag har sorterat och burit ned saker till källarförrådet och tvättat.

I morgon kommer leverans från Ikea någon gång mellan 8 och 11 och operation möbelmontering inleds.

Allt kommer inte att bli klart nu men tillräckligt mycket för att jag ska trivas bättre.

Lite flyt

I dag har jag allt haft lite flyt.

Plötsligt hörde en vän av sig och sa att en av hans vänner var intresserad av mitt överblivna golv.

Han hade lagt just det golvet och saknade precis fyra paket.

Så han blev glad och jag blev glad, bättre kan det nästan inte bli.

Dessutom har jag hunnit göra både en synundersökning och fotograferat mina ögonbottnar.

De såg bra ut tyckte optikern men nu ska de skickas till en läkare som gör en riktig bedömning.

Så vi får väl se.

Men jag behövde inte nya glasögon och det var vackra bilder iallafall.

I morgon blir det Ikea och fullt fokus på fix i lägenheten.

Jag är helt säker på att jag kommer iväg till Ikea eftersom jag parkerade bilen så att den måste flyttas senast nio.

Och om jag är påklädd och ute vid bilen då kan jag ju lika gärna åka till Ikea.

Ibland skrämmer jag mig själv med hur smart jag är.

Bara en dag till

Jag har det så lyxigt på mitt jobb.

Massor med klämdagar ledigt.

Och några dagar till.

Så den här veckan behöver jag bara jobba en dag till och sedan är jag ledig.

Från jobbet iallafall.

Det är mycket som måste göras här hemma.

Men jag är på god väg nu.

Helkroppsspeglar och andras kameror

Jag blir så arg på mig själv.
Jag önskar verkligen att jag kunde tycka att jag var fin inifrån.

I dag tog jag på mig en klänning, den är lite kortare än jag skulle önska.

Men jag tänkte att kan andra ha klänningar i den längden borde jag också kunna det.

Promenerade till Åhléns City för att göra några ärenden.

Och där fick jag förstås syn på mig själv i en helkroppsspegel och rasade rakt ned i avgrunden igen.

Jag kan bara inte tycka att jag ser bra ut.

Vilket väl inte vore någon katastrof om det inte samtidigt fick mig att tycka att situationen är hopplös.

Att vad jag än gör kommer jag aldrig bli fin i kroppen igen.

Och varför ska jag då försaka god mat och dryck och slösa tid på urtråkiga promenader?

Nåja. Jag ska försöka fortsätta kämpa ändå.

Men helkroppsspeglar och andras kameror; de är mina värsta fiender.

I övriga nyheter är de gamla bokhyllorna i hallen tömda och redo att bytas ut mot nya.

Så uppsnyggandet av lägenheten går iallafall framåt.

Men jag gjorde det ändå

Kände mig fortfarande som ett monster i dag (alltså i går lördag).

Och har inte alls lyckats sköta ätandet; allehanda onödiga saker har konsumerats hela dagen.

Men jag har också tvättat, gått till återvinningsstationen och några vändor ner i källaren.

Hela tiden har jag jobbat med att övertala mig själv att jag visst skulle åka till den där minifestivalen.

Trots att den var i de södra förorterna, jag skulle gå ensam och trots att jag är ett monster.

Och till slut gjorde jag det.

Det är jag glad för; det var bra musik och jag fick några kramar och korta pratstunder.

Det är inte så lätt att konversera där det spelas rockmusik.

Och ingen verkade märka att det fanns ett monster i lokalen.




Upp och ner, upp och ner, repetera

Hu, vilken slitsam fredag, det har gått upp och ner hela dagen.

  • Upp – Dagens första upp var egentligen bara upp i fysisk mening; fruktansvärd kramp i benen tvingade upp mig ur sängen alldeles för tidigt för att gå runt och stretcha bort kramperna
  • Ned – Jag kunde inte somna och gick in och läste Facebook och såg den där bilden som slog omkull mig helt
  • Upp – Kära Åsa hörde av sig och sa snälla saker och fick mig att må lite bättre
  • Ned – Jobbade hemifrån och hade problem med uppkopplingen av och till hela dagen
  • Upp – När arbetsdagen var slut gick jag ut för att ta en promenad och möttes av både underbar värme och ljuvliga dofter
  • Ned – Eftersom jag var så upprörd i morse kom jag inte ihåg att betala p-avgift förrän 14:47. 14:37 hade p-vakterna lappat min bil.
  • Upp – I början av promenaden gjorde mitt knä löjligt ont men efter tre kilometer släppte det på något sätt och jag fick ihop över 10 000 steg även i dag.

Nu ska jag bara lata mig resten av kvällen och försöka att inte tänka på någonting.
I morgon blir det fortsatt röjning i lägenheten och eventuellt en tur till Ikea.

Jag har inte bestämt mig för om jag klarar att gå till den där minifestivalen, men jag hoppas det.