Jag testar lite

Eftersom gårdagens hektiska schema ju faktiskt fungerade tänkte jag att jag kunde försöka något liknande i dag.

Lägga till en social komponent till dagens program.

Fast försiktigt; jag bjöd hem min morbror med sambo och mina föräldrar på kvällsfika.

Tidpunkten var vald så att jag skulle hinna min dagliga promenad mellan jobbet och deras besök.

Och det fungerade nästan; när jag kom hem var pappa redan här.

Men jag hann slänga i mig lite middag innan de övriga kom.

Fast jag är riktigt trött på kvällarna nu när jag promenerar så när klockan närmade sig tio fick jag antyda att de borde gå hem.

Det är ju fördelen med att öva sociala aktiviteter med närmaste familjen; då kan man göra så.

För övrigt fungerade det ju bra att promenera i solsken också.

Även om man kan hålla bättre tempo på stadsvandringar om det är mörkt och regnigt.

Tänk vad man hinner

I dag har jag:

  • Ätit hotellfrukost
  • Suttit med i två möten
  • Flugit hem från Köpenhamn
  • Varit på bostadsrättsföreningens årsstämma
  • Promenerat i över en timme i ett regnigt Stockhol

I dag har jag inte:

  • Ätit någon Belgian waffle trots att de låg och lockade på frukostbuffén
  • Ätit någon tårta trots att det ställdes fram två stycken i mötesrummet
  • Ätit något godis trots att det bjöds på sånt både under mötet i Köpenhamn och under årsstämman

Jag tror minsann att det kan vara så att jag verkligen bestämt mig.

Kjedeligt

Jag har minsann varit ute på en promenadrunda i kväll också.

Troligen en av de tråkigaste promenader jag tagit.

Tre kilometer raksträcka känns som tre mil.

Minst.

Dessutom var vinden så stark att den ibland blåste hörlurarna ur öronen.

Jag skämtar inte!

Det är ju galet platt och öppet här.

Benen och framför allt knäna var dessutom väldigt trötta efter gårdagens tuffa runda.

Men nu har jag bestämt mig och det var ju ändå ljust; solen lyste till och med.

Och så belönade jag mig genom att köpa en Caesarsallad och Crispy Polenta på Gorm’s och tog med tillbaka till hotellet.

Polentan borde jag kanske hoppat men jag skippade krutongerna i salladen och har varit extremt duktig en hel vecka nu.

Inte en endaste bit choklad till exempel.

Så jag är nöjd.

Tur man är förberedd

Jag håller på att bli tokig på mina naglar.

Hur jag gör skivar de sig och går sönder.

Speciellt när jag är ute och reser.

Det är nästan mer regel än undantag att minst en nagel får någon skada då.

I går kväll när jag hade nymålade naglar och plockade ihop vad jag skulle ha med mig i dag tänkte jag:

Inte ska jag väl ha sån otur att något händer nu när de är fixade enligt alla konstens regler och jag bara ska vara borta en natt…

Men som tur var, vis av erfarenhet stoppade jag ändå ner ett lack i den färg naglarna var målade i och ett överlack.

Så nu ska här lagas nagellackskada.

Hur många timmar?

Hur många timmar innehåller en söndag egentligen?

Hittills har jag:

  • Testat alla roliga filter i Snapchat
  • Promenerat runt Kungsholmen. Eller nästan; jag försökte hålla ett högre tempo än tidigare i veckan och efter sju kilometer började vänster vrist göra ont så då slog jag ner på takten och nöjde mig med en mil och två timmar
  • Handlat
  • Kört två tvättmaskiner
  • Filat och målat naglarna
  • Ätit lunch, middag och druckit en stor latte

Och det är fortfarande ljust ute och flera timmar till sängdags.

Om jag inte precis målat naglarna kunde jag plockat undan och städat lite…

Vilken tur att jag prioriterade nagelvård.

Sällskap, 13 000 steg och körsbärsblom

I projekt ‘Ryck upp dig‘ ingår även att försöka bli lite mer social igen.

Egentligen kan man säga att en asocial livsstil är mycket mer kompatibel med diet och dagliga långpromenader.

Och jag känner mig heller inte särskilt trygg i min förmåga att umgås utan att avslöja sånt jag egentligen bara låter en mycket begränsad grupp veta.

Eller åtminstone få vara involverade och ha synpunkter.

Så jag mjukstartar med människor jag känner mig trygg med.

I dag tog jag en power walk till Kungsträdgården där Malin mötte upp.

Vi fotograferade körsbärsblom och sedan promenerade vi runt lite, åt lunch, promenerade lite till, drack kaffe, promenerade lite till och nu är jag hemma hos henne i Sundbyberg.

Min promenadapp ledsnade på allt pausande, det blev ju så att vi gick in i en och annan affär, så dagens kartbild visar bara en del av allt jag gått.

Men 13 506 steg är jag uppe i än så länge i dag så det är jag nöjd med.

Och väldigt glad att jag fått en lördag med sällskap.

Jag tog tillbaka Drottninggatan

Drottninggatan har alltid varit ett av mina favoritstråk.

Och Åhléns City ett av de ställen jag gillar bäst för shopping; där finns både sånt jag behöver och sånt jag vill ha.

För två veckor sedan försökte en idiot skrämma bort mig från de här platserna.
Men i dag planerade jag min promenadrunda så att jag tog tillbaka Drottninggatan.

Och Åhléns City.

Det var första etappen på min rutt och jag gjorde av med en stor del av skatteåterbäringen.
Sedan promenerade jag Drottninggatan hela vägen därifrån till Obsevatorielunden.

Nästan alla spår efter vad som hände är borta men det var ändå omöjligt att gå där utan att tänka på och känna sorg för dem som drabbades.

Själv drabbades jag dock bara av ett riktigt elakt regn; ihållande, kallt och vasst.

Men det började iallafall inte förrän jag bara hade en kilometer kvar hem så jag överlevde det med.