Lite för frisk kanske

Jodå, nu går det framåt.

I går kväll blev jag spontant hembjuden till en granne på glögg och pepparkaka.

Jag kände mig väldigt skeptisk till både glögg och pepparkaka men otroligt positiv till att äntligen få trevligt sällskap.

Så jag gick över och jag smuttade glögg och hade precis så trevligt som jag hoppats.

Och magen protesterade inte.

I dag inledde jag dagen med havregrynsgröt, kände mig väldigt tveksam till om jag ville äta lunch i matsalen.

Men det gjorde jag.

Till och med rårivna morötter.

Och för att inte göra en kort historia onödigt lång har jag sedan dess även ätit ett flertal smörgåsar, druckit mer glögg, ätit några pepparkakor och till och med en bit ölkorv och en oliv.

Vi har haft glöggmingel i bostadsrättsföreningen nämligen, och efter det styrelsemöte.

Under nämnda styrelsemöte fick jag anledning att bli arg som ett bi, men lyckades i stort sett hålla masken.

Och det känns väl bra.

Fast ännu bättre känns det att magen inte gjort uppror mot dagens frikostiga födointag.

Något kaffe har det dock fortfarande inte blivit.

Kanske i morgon.

Jag hade inte glömt!

Jag började dagen med en promenad till Ica.

Det kändes så skönt att faktiskt vilja lägga ner saker — ätbara saker! — i varukorgen.

Bland annat var jag väldigt sugen på havregrynsgröt.

Därför var det lite irriterande när jag väl hemma insåg att jag bara hade grovsalt.

Så det fick bli två smörgåsar till frukost, en liten promenad till 7-11 och havregrynsgröt till lunch.

Det var inte precis så gott som jag hoppats eftersom jag inte haft i tillräckligt mycket salt.

Ironiskt eftersom jag ju köpt det särskilt.

Men jag hade glömt hur jag brukade dosera.

Vad jag däremot inte glömt var hur man jobbar.

Det var jag lite rädd för.

Men nej, det gick bra, jag fick en hel del gjort och var med i två telefonmöten.

I morgon måste jag våga mig till kontoret.

Jag är ganska säker på att jag fortfarande hittar dit.

Vare sig jag vill eller inte.

Sunday Funday

Näe, så himla roligt har det inte varit i dag heller men jag tänkte inte beklaga mig mer.

Just i dag har jag mest ägnat mig åt en tv-serie som heter Hinterland.

Det är en polisserie som utspelar sig i Wales, den är mörk och lite skum och väldigt bra.

Och Wales!

Vilket landskap; jag känner att jag måste åka dit.

Fast med minst en livvakt.

Det verkar inte vara lätt att överleva där.

I övrigt har jag sett Paranoid som också var bra men det var lite irriterande för mig personligen att den utmålade läkemedelsindustrin som totalt korrupt.

Ja, så såg jag förstås både På Spåret och Så Mycket Bättre; trevlig underhållning båda delarna även om Jills avsnitt kändes lite tunt och tillrättalagt.

Nu får jag snart leverans av mat från Wagamama, det får bli kompensationen för allt kul jag missat sedan jag blev sjuk.

Och jag behöver energi för i morgon bara måste jag jobba.

Hur har er helg varit?

Och som ett brev på posten…

I morse ryckte jag verkligen upp mig.

Satte igång ännu en tvättmaskin.

Städade badrummet, igen.

Noggrannt, igen.

Duschade och tvättade håret.

Och där i duschen slog det till.

Det som alltid händer när jag sovit för dåligt, ätit för dåligt, varit för mig själv för länge.

Alla de här känslorna av misslyckande.

Framförallt på kärleksfronten.

Jag kommer aldrig få förlova mig, aldrig vara föremålet för en möhippa, aldrig gifta mig och åka på smekmånad.

Aldrig ha någon att somna med och vakna med, mysa i soffan med, resa med…

Jag vet att det är många andra som lever ensamma, jag kan inte känna mig nöjd med min egen situation för det.

Men jag har ju iallafall en fin lägenhet…

Nej, nu är det bäst att jag tar mig ut och får i mig någon riktigt energigivande mat.

Om jag bara kunde sluta gråta.

PS Jag hatar Bredbandsbolaget

Eftersom jag inte har installerat min TiVo än tittar jag bara på tv via min Apple-Tv.

Min Apple-Tv är uppkopplad till internet trådlöst mot mitt WiFi från Bredbandsbolaget.

Som jag betalar ganska många hundralappar för varje månad.

Som har fungerat ok i många år, det måste ändå sägas.

Speciellt eftersom jag rekommenderade det som en lösning åt en granne som hade problem med sitt befintliga bredband.

Åh, Bredbandsbolaget är så bra, skaffa det så löser det sig!

Sa jag.

Det skulle jag aldrig sagt.

För nu kopplas antingen datorn och / eller Apple-Tvn ner ungefär var 20:nde minut.

Det är otroligt frustrerande.

I morgon (eller någon annan dag) ska jag ta tag i att få igång alla mina nya tekniska prylar.

Skönt men jobbigt

När jag vaknade i  morse hade jag visserligen sovit hela natten men kände mig ändå orkeslös och snurrig i huvudet.

Och magen var fortfarande inte helt i normala gängor.

Så jag sjukskrev mig en dag till.

Avbokade en massa möten.

Det kändes skönt.

Att ta sig tiden att verkligen bli frisk innan jag försökte börja jobba igen.

Men lite jobbigt också.

Det är ju inte precis som om någon annan gör mitt jobb när jag är borta.

Det kommer vänta en trevlig hög med arbetsuppgifter på måndag.

Jag har iallafall hållit mig vaken hela dagen i dag också.

Tvättat några maskiner och fixat lite andra saker.

Har dock fortfarande levt på smörgåsar, choklad, Coca-Cola och Ramlösa.

Kände mig nästan hungrig där en stund på eftermiddagen och funderade på att beställa hem lite riktig mat.

Men inget lockade tillräckligt mycket.

I morgon hoppas jag ta mig samman och gå ut lite.

Skulle gärna hinna se Corbijnutställningen på Fotografiska innan den stänger.

Äta riktig mat.

Duscha och ta på mig riktiga kläder.

Eller ni vet; vad som helst som bevisar att jag faktiskt är en levande människa och ingen zombie.

Just nu är det inte så lätt att veta…