Djupa tankar

Jag känner mig lite sliten just nu med mycket på jobbet och det till synes oändliga fixandet och städandet i lägenheten.

Men jag håller ihop det, kämpar på både på jobbet och hemma.

Och det går framåt, det gör ju det, kanhända ser jag ljuset i tunneln.

Jag hoppas bara att det inte är ett annalkande tåg.

I vilket fall som helst hinner jag även tänka en hel del.

Det är sällan en bra idé för mig; att ha tid att tänka för mycket.

Den här gången försöker jag dock inte vara för hård mot mig själv.

Inte dra slutsatser avseende mina framtidsutsikter och så utan bara fundera på vad jag borde lära mig.

Fast jag tycker att det är så svårt att förstå hur en del människor väljer att behandla andra.

Hur de kan känna att de har integritet och visar omtanke när de i själva verket endast ser till sig själva och mest är fega.

Var det tillräckligt kryptiskt?

Det är inte så allvarligt, jag är bara väldigt redo att gå vidare och jag ser fram emot nästa helgs bloggträff som bara den.

Och då lovar jag att bara vara glad och snäll.

Jag blir ju det av att träffa er.

För ni kommer väl?

Annonser

Det börjar kännas som hemma

I går kväll fick jag sista lådan på plats, om jag bortser från en sån där gallerlåda som jag inte törs försöka på plats på grund av redan befintlig skruv som jag inte törs flytta innan jag konsulterar byggkillen.

Det betyde att sista flyttlådan med köksprylar är tömd och hopvikt – yihaa!

Över soffan hänger nu tavlor, sofforna har börjat befolkas med kuddar och jag har en fungerande tv.

Jag tror minsann att det börjar kännas som hemma.

Föreställ er bara en växt i den tomma ytterkrukan till vänster i bild samt att tavlan till höger flyttas upp så att den håller samma övre höjd som resten av tavlorna.

26 grader

Den uppmärksamme bloggläsaren vet att även om jag fick mycket gjort i helgen så har jag inte plockat fram sommarkläderna.

I dag ska vi tydligen ha 26 grader här i Stockholm.

Det ledde till en smärre klädkris i morse.

Nu fanns ju mina vita jeans faktiskt framme.

Så jag tog dem, ett vitt linne och en lite tunnare topp och jag kände mig faktiskt riktigt sommarfin.

Men nu sitter jag i en videokonferens och har sett mig själv på videoskärm i ungefär en timme och känner mig inte alls lika fin längre.

Kameran lägger på fem kilo, va?

Ja, ja. Hur det än är med det ska jag försöka få sån ordning i klädkammaren i kväll att jag kan ta fram lite sommarkläder.

Mer av samma

Mitt liv är väldigt enkelspårigt just nu.

Jag har bara en plan; att få ordning i lägenheten.

Och det går framåt.

I dag kom det upp fler tavlor och vardagsrummet börjar mer och mer kännas som mitt igen.

Även om det fortfarande är mycket kvar att fixa med där.

Och en del saker som fortfarande är under övervägande.

Samtliga flyttkartonger är uppackade eller åtminstone noggrant genomgångna.

En del måste nämligen förbli ouppackade ett tag till eftersom det inte finns någonstans att ställa innehållet ännu.

Men de försvunna ytterkrukorna har iallafall återfunnits.

Mamma hittade dem på balkongen.

Jag tyckte att jag tittat typ tusen gånger där men där stod de visst trots allt.

Så det går framåt.

Inte så mycket att blogga om men åh, vad det känns skönt att återta mitt hem.

Vad jag gör?

Jag har tagit mig ännu en helt självisk dag som fått gå på halvfart.

Och ändå har jag fått förvånansvärt mycket gjort.

Några tavlor har kommit upp och två innerlådor har monterats och kommit på plats.

Jag har insett att jag egentligen inte gillar tecknade instruktioner.

Men på något sätt har jag ändå fått lådorna ihopsatta och hyfsat funktionella.

Hyfsat funktionella eftersom jag har två delar över som jag bara inte får att sitta på plats hur jag än försöker.

Såna där prylar som ska göra lådan mjukstängande, tror jag.

En från varje låda.

Vilket betyder att varje låda iallafall har en.

Det får räcka tills jag kan få hjälp för nu kan jag inga fler svordomar.

Och kvällen börjar bli sen.

Vad har ni hittat på?