Cold to the Touch av Frances Fyfield

Det kräver en fokusering att läsa böcker av Frances Fyfield. I alla fall för mig. Å ena sidan använder hon sig av ett väldigt ordrikt språk, och bygger fantastiska bilder av personerna och miljöerna för mig som läsare.

Men samtidigt är hon sparsam med vad hon faktiskt berättar för läsaren. Hennes böcker inleds sällan med upptäckten av en kropp följt av en strukturerad brottsutredning, ibland är det inte ens säkert att ett brott begåtts.

Det viktiga är alltid människornas känslor, tankar, motivationer och relationer. Själva händelserförloppet är för Frances Fyfield mindre intressant och något som kommer fram i gömda fragment.

Det tar ett tag för mig att vänja mig vid den här typen av text, jag vill otåligt veta vad som hänt, vem som gjorde vad mot vem, men jag njuter verkligen av hennes språk. Jag smakar på orden och läser vissa meningar om och om igen.

Smithfield, London in the darkest hours before dawn on a winter’s night.
She was drunk, inebriated, intoxicated, pissed, something like that, no doubt about it. Plus a little something else which made these bright lights extra bright, and the colours of the vast wrought-iron gates very strange. Such great big gates, made to repel and attract multitudes, each thirty feet high and standing open, decorated with huge motifs of Tudor roses and curlicues painted turquoise, pink and purple without a single sharp angle. These gates rose to a point half the height of the domed glass ceiling inside. She noticed a single seagull wheeling above the building, its plaintive mewling audible above the hum of noise, and the profile of its wings caught in the glow of light which came through the roof and that stopped her. How strange to be able to hear that above everything else and to be able to see it so clearly.

(Inledningen av Cold to the Touch)

Frances Fyfield har själv en bakgrund som advokat och har en gedigen insyn i lagen, rättsliga processer och polisutredningar. Hennes återkommande huvudpersoner är, eller var, också verksamma inom rättsväsendet; Helen West är åklagare och Sarah Fortune var advokat innan hon bestämde sig för att bli något av en lyxprostituerad.

Serien om Helen West har gjorts till tv-serie, två gånger till och med och åtminstone en av dem har sänts på svensk TV. Minotaur har gett ut en av Fyfields fristående böcker, Blind Date, på svenska men den verkar inte finnas att köpa längre.

Men för den som är villig att läsa på engelska och som tycker om psykologiska thrillers, i stil med Patricia Highsmith eller Barbara Vine/Ruth Rendell rekommenderar jag absolut Frances Fyfields böcker.

Annonser