Tröstshopping de luxe

På sätt och vis var det väl tur att jag inte lyckades väcka gnistan och glöden hos mannen från förr.

Eftersom jag då har en godtagbar ursäkt att ägna mig åt extrem tröstshopping.

I dag har jag varit på två olika ställen och hämtat ut paket med hemklickade skor.

Skor som jag tycker är snygga och coola och som passade och som jag är glad att jag äger men osäker på om jag någonsin kommer att använda.

Om jag börjar dejta någon som är två meter lång kanske.

Fast jag misstänker ju att jag aldrig kommer att kunna väcka gnistan och glöden hos någon och därför kommer att kunna tröstshoppa mycket mer.

Nästa gång kanske en sko att ha till vardags.

Den som lever — och läser bloggen — får se.

20140731-165219-60739617.jpg

Och där slog vardagen till

Det blev en ganska jobbig kväll i går.

Jag kände redan när jag kom hem från jobbet att jag var lite låg och rastlös.

Tankar kring hur jag nu var tillbaka i det där trista, ensamma ekorrhjulet som mest handlar om att jobba.

Men jag är ju inte en sån som ger efter för såna tankar längre.

Eller försöker låta bli iallafall.

Så jag gick ut på en riktig tempopromenad.

I över en timme var jag ute och jag höll ett ganska bra tempo.

Så det är klart att jag kände mig nöjd med det.

Men tyvärr känner jag mig nog fortfarande lite deppig.

Kanske lite kaffe och en pratstund med kollegan kan råda bot på det, vi får se.

20140731-100629-36389320.jpg

Som en vanlig arbetsvecka (fast inte)

Det har varit lättare att komma upp på morgnarna den här veckan än jag befarade.

Och det trots att jag faktiskt sover ganska dåligt.

Nu mest på grund av värmen och inte irriterande tankeslingor.

Sedan har det varit ganska behagligt att jobba nu.

I princip inga telefonsamtal och tid att jobba på i ett behagligt tempo, då jag verkligen hinner tänka igenom det jag gör.

Men nu börjar det kännas lite mer som en vanlig arbetsvecka.

Onsdag = trött och ‘ska det aldrig bli helg’-tankar.

Jag kan inte riktigt bestämma mig för om det är bra eller dåligt.

Att komma in i gamla vanliga rutiner.

I vilket fall som helst ser jag faktiskt fram emot nästa vecka.

När matsalen öppnar och nästan alla kollegor kommer tillbaka.

Då kommer det bli roligt att ta lunch iallafall.

Inte för att det varit tråkigt nu heller, men nästa vecka blir det extra kul.

Att få höra vad alla gjort under sommaren och så.

Jo, men det är bra med försäkring

En av de räkningar som jag såg till gick till betalning i kväll var bärgningen av min bil uppe i Östersund.

Jag skulle ju bara betala självrisken på 1 200 kronor.

Det visade sig att bärgningen totalt kostade 1 247 kronor.

Vilken tur att jag hade en försäkring som hjälpte mig att klara den kostnaden, eller hur!

Men i morse var det ju svalt

Jag vill faktiskt inte klaga på värmen.

Visst är det lite jobbigt, speciellt nu när jag jobbar.

Men mest tycker jag fortfarande att det är otroligt häftigt att vi fått en sån varm period.

Bara en sån sak att jag tänkte att det ju var svalt i morse.

När det var 25 grader.

För jag minns somrar när man skrek värmebölja om temperaturen kröp över 20-strecket.

Eller åtminstone var glad att det kommit lite värme.

Sista försöket (tror jag)

Gjorde faktiskt ett litet försök att dejta igen i går kväll.

En gammal kompis tyckte att han hade en kompis som borde vara som klippt och skuren för mig.

Så min kollega Anne Lie följde snällt med mig till Dubliners.

Vi åt kryddstark och god pulled pork som passade perfekt i det varma vädret.

Herrarna dök upp och det blev en intressant och trevlig kväll och jag drack alldeles för mycket öl.

Men som klippt och skuren för mig var han inte.

Och det här får nog bli det sista dejtingförsöket på ett tag.

Även om det nu är 142 okända typer som varit in och tittat på min profil.

Det kräver lite för mycket, dejtandet — mod och avsteg från mitt förändringsprogram — så jag tror det är bäst att det får vila tills jag verkligen är redo.

Första försöket

I går gjorde jag det första försöket att återgå till arbetet.

Det jag framförallt sett fram emot när det gällde det var ju att få återse mina kollegor igen efter sommaren.

Så det innebar en viss besvikelse att inse att det var värsta spökkontoret jag kommit till.

Först verkade det som om jag var den enda tillbaka på min del av kontoret.

Men efter bara en liten stund dök faktiskt en kollega upp.

Och det blev en riktigt bra arbetsdag då bland annat 267 mail städades bort från inboxen.

Trots att det blev säkert dryga 30 grader där inne där vi sitter.

Så vi blev tvungna att ta en riktigt lång eftermiddagsfika ute i skuggan med utsikt över de vackra lavendelplanteringarna.

Hade vi bara haft ett gott glas vin hade det inte varit svårt att låtsas att vi varit i Provence.

Ett mycket lyckat första försök måste jag säga; jag tror jag går dit i dag också.

20140729-053840-20320280.jpg