Hur gammal känner du dig?
För det mesta som sisådär 25-30 men ibland som 100.
Var bor du?
Jag bor i en lägenhet som jag älskar i Birkastan i Stockholm.
Vad har du gjort idag?
Tvingat upp ett igenmurat öga (heja höstförkylningar), spelat Wordfeud, sorterat tvätt, tänt ett doftljus jag köpte i går och ätit frukost.
Sommar, höst, vinter eller vår, vilken årstid föredrar du, och varför?
Det här är en jättesvår fråga för mig. Jag gillar alla årstider. Men då vill jag att vi ska ha fyra årstider och alla ska vara årstidstypiska och visa sig från sin bästa sida. Jag kan inte påstå att jag tycker att vintern visar sig från sin bästa sida särskilt ofta här i Stockholm och ibland känns det som om vi har en kort vår, kort sommar och en oändligt lång gråkall höst-vinter. Men om jag kunde designa en optimal årstid så skulle det var en sprakande höst, lite kylig med hög blå himmel och sol — inte så kallt att man fryser men tillräckligt kallt för att man ska kunna klä sig i riktiga outfits.
Är du beroende av något?
Inte i traditionell mening, skulle jag tro. Bortsett från sånt som vi alla är beroende av som vatten, föda och tak över huvudet. Sedan är jag nog ganska trygghetsberoende och ibland gör det mig tyvärr lite feg.
Var i världen skulle du vilja befinna dig just nu?
Jag skulle nog vara rätt nöjd med att befinna mig just här där jag är om jag hade sällskap. En varm famn att mysa i är vad jag längtar efter allra mest just nu.
Vad är du på för humör just nu?
Jag känner mig fortfarande lite sorgsen, det som hände i Paris väckte ju tankar kring allt hemskt som händer runt omkring i världen, all ondska vi människor är kapabla till. Samtidigt känner jag en tacksamhet för att jag är född till det liv jag har och jag ser att det också finns mycket godhet i världen.
Vad är ditt favoritgodis?
Äntligen en lätt fråga! Lindts Mörk choklad med havssalt. Jag är helt tokig i den. Och för inte alls länge sedan tyckte jag inte alls om mörk choklad.
Vilken är din favoritaffär?
Om jag nu bara får välja en så väljer jag Rolf & Friends. Den ligger här i mina kvarter och är vad jag skulle kalla en livsstilsaffär; här finns möbler och andra inredningsdetaljer, inklusive keramik som Katarina Rolf gör själv, tvålar och ljus, smycken, kläder, skor… ja, till och med väggfärg. Allting är noga utvalt och jag gillar stilen även om jag inte kan ha allt av kläderna. Och framförallt är det så mysigt där inne och de som jobbar där så trevliga att jag går in dit varje chans jag får.
Är du morgon- eller kvällsmänniska?
Ho, ho, ho – kvällsmänniska. Så in i bängen att jag nästan skulle säga nattmänniska.
Har du blivit sydd nån gång?
Ja, en gång. Ett stygn. I läppen av alla ställen. Jag har åkt konståkning — endast på amatörnivå, extremt amatörmässigt faktiskt — och tydligen bet jag mig själv i läppen när jag tog mig fram på isen. Under en uppvärmning när vi åkte bakåt i ganska hög fart kolliderade jag med en annan person och bet då till lite väl hårt och läppen behövde sys.
Vem gjorde senast nåt speciellt för dig?
Mamma lagade den där koftan som gick sönder allra första gången jag provade den, min kollega Andreas gav mig en burk godis och Malin och Ronnie hjälpte mig få iväg saker till soptippen. För att bara nämna några saker, jag är lyckligt lottad vad gäller familj och vänner.
Vad heter du i andra namn?
Anna. Fast egentligen är det mitt första namn. Anna Katarina har ett visst flyt i sig, Katarina Anna däremot är nästan jobbigt att säga.
Vill du gifta dig?
Jag vet inte om jag vill gifta mig precis. Jag vill träffa någon speciell, någon som vill att jag ska vara hans, bara hans för alltid och som vill tala om det för hela världen; att jag är hans. Fast om det måste betyda giftermål vet jag inte, troligen inte. Men gärna en bröllopsfest och smekmånad.
Har du något smeknamn?
Familjen och vänner som funnits med sedan länge tillbaka kallar mig Kattis. Jag känner mig egentligen inte som någon Kattis längre, men det känns ändå väldigt mysigt när någon säger det eftersom det oftast betyder att det är någon som funnits i mitt liv länge och som jag tycker väldigt mycket om.
Av det jag hade hoppats göra i dag har jag gjort hälften.
Jag har njutit vackert väder.
Som jag har njutit vackert väder; jag har suttit på balkongen och läst och låtsats att jag varit vid Medelhavet.
Och jag har promenerat lite försiktigt.
Snörade på mig mina bästa gymnastikskor och hoppades kunna vara i gång (SIC!) i åtminstone en halvtimme.
Jag gjorde mitt bästa för att gå normalt men jag haltade ändå och det blev inte mer än 25 minuter.
Men det är en början.
Däremot tog jag mig inte till Hötorget och jag har inte köpt några böcker.
Invägningen i morse var nämligen katastrofal så jag bestämde mig för att börja om seriöst med Viktväktandet igen i dag.
Food trucks kändes som en onödig utmaning så här första dagen.
Och jag började läsa The Goldfinch (Steglitsan) av Donna Tartt som ju är på modiga 864 sidor.
Hittills har jag hunnit 198 sidor och att jag tog mig ut på en promenad är ett mindre mirakel eftersom jag helst inte skulle vilja lägga ifrån mig boken alls.
