Det var i går det


I går hann jag inte släppa ut håret.

Inte under arbetstid iallafall.

Sista arbetstimmarna innan semestern var precis så där hektiska som man tänker varje år att de inte ska få bli nästa år.

Men efter jobbet bytte jag om, släppte ut håret och åkte till Malin och Ronnie.

Det är så himla skönt och praktiskt nu när de inte bor i Nykvarn längre.

Även om det är lite omständligare att åka dit nu när de stängt Karlbergs pendeltågsstation.

Stationen på Odenplan var blänkande fin men den är ju inte bara lite längre bort, det känns som att göra en onödig omväg att först ta sig dit.

Väl hos Malin och Ronnie fick jag inte bara trevligt sällskap; jag blev bjuden på en fantastiskt god middag också.

Och jag fick skjuts hem i deras nya bil, väldigt lyxigt.

I dag har jag nyttjat första semesterdagen till att göra precis ingenting.

Ja, förutom att köra en tvätt och en disk.

Och rengöra köksbänken väldigt noggrant eftersom jag glömde fälla ut mjölkpipen i Nespressomaskinen.

Igen.

Och lite annat.

Men det har känts som om jag gjort ingenting eftersom det har varit helt upp till mig huruvida jag gjorde något.

Det är semester det!

I morgon blir det lite körigare, men mest bra och roliga saker.

Så det kommer att kännas som semester det med.

Helgen i övrigt

För mig har det här ju bara varit en vanlig helg.

Så jag har pysslat och tvättat och dammsugit och sånt.

Men jag har också lördagslyxat på uteservering.

Tittat på folk.

Och i dag har jag söndagslyxat på balkongen.

Eftersom jag fick besök från en av mina bästa vänner, hela vägen från Jämtland.

När jag följde henne till pendeltåget passade jag på att säga adjö till Karlbergs station.

Jag har också upptäckt att min favoritklänning gått sönder, men det försöker jag låta bli att tänka på.

Sa jag stressigt?

Sa jag att det var stressigt så här de sista dagarna innan semester?

Inte i dag.

I dag har jag mest väntat.

Väntat på data som jag behövde för det jag måste få färdigt innan jag kan ta semester.

Väntat på data som aldrig kom.

Så det blir till att jobba måndag och tisdag trots allt.

Undrar hur många vi kommer vara på kontoret då.

Eller hur få.

Närmaste kollegan jobbade iallafall sin sista dag så vårt hörn får jag ha helt för mig själv.

Inte nödvändigtvis en bra sak, ibland blir jag rastlös och får svårt att koncentrera mig om det är för tyst.

Jag får väl brassa lite musik.

Mycket musik.

Hög musik.

Tror jag ska göra det redan nu.

Det är ju fredag trots allt.

En lunch i solen

Det är onekligen stressigt de sista dagarna innan semestern.

Men i dag hängde det sig lite när det data jag behövde för att verkligen kunna göra nytta inte kommit.

Så kollegan och jag satte oss i hans cab och åkte till vår favoritrestaurang vid vattnet.

Vi fick bordet närmast vattnet och det var så härligt där i solen att vi gärna stannat hela dagen.

Men det gjorde vi inte.

För semestern har ju faktiskt inte börjat än.

Fast nu längtar jag verkligen efter att den ska det.

Jag vill sitta i solen vid vattnet och läsa böcker och bara ha det skönt.

Bara en vanlig dag

Jag smet ju lite tidigare från jobbet både i måndags och i går.

Så i dag försökte jag både jobba lite mer fokuserat och stanna lite längre.

Jag skulle ju gärna hinna allt jag tänkt innan jag går på semester.

Och då kan jag ju inte hålla på och gå tidigare var och varannan dag.

Det finns alltså egentligen ingenting att rapportera i dag.

Men det har ju inte hindrat mig från att blogga förut så varför skulle det göra det i dag.

Tisdag är den nya piglördagen

Kvällens planer gick av stapeln som planerat.

Inget var egentligen planerar utom en tid och mötesplats.

På grund av den senaste tidens opålitliga väder och väderleksprognoser.

Men vädret var ok i kväll, inte toppen men det regnade iallafall inte.

Så vi gick till Mälarpaviljongen där jag bad att vi skulle sitta på fastlandet.

Jag tycker det är lite obehagligt när det gungar nämligen.


När vi fått i oss varsin hamburgare började vi känna oss lite frusna och tänkte att Orangeriet kunde vara ett bra ställe för ett glas vin.

Men det var redan väldigt många människor som tyckt att ett orangeri var en lämplig plats för en sån här kväll.

Så vi hamnade på Pontonen, där fanns gott om plats, infravärme och rosévin.

Och den såg väldigt stabil ut.

Där satt vi och drack och pratade när det plötsligt gungade till i huvudet som om jag redan druckit alldeles för mycket.

Men det var inte jag utan hela Pontonen som rörde sig med vågorna.

Det var alltså på helt stabila ben, om än med skavsår, vi sedan promenerade mit Gamla Stan.

Och då var solen framme och värmde oss också.

En särdeles trevlig kväll.

Bit ihop och tokskratt

I dag blev det ändrade planer igen.

Inte på grund av vädret.

Inte på grund av mig.

Och det var inte första gången den som ändrade planerna gjorde det.

Vad ska man göra?

Det är bara att bit ihop och tokskratt.

Men i morgon ska jag ut på trevligheter.

Tror jag.

Hoppas jag.

Den som lever får se.

Två böcker och ett par skor

Jag tänker inte bry mig om att berätta om allt jag inte gjort den här helgen.

För jag har faktiskt läst ut två böcker.



Jag har också specialdesignat och köpt ett par skor.


Jag är extra stolt över det eftersom jag ju äger alldeles för få skor.

Men jag hade iallafall inga i den där färgen.

Tror jag.

Det blir spännande att se vad det är för färg i verkligheten.

Och det är tur att de blågröna färger jag favoriserar just nu, eller för all del ljusrosa, inte fanns som valbara färgalternativ.

Då kunde det blivit hur många skor som helst.

Tur iallafall att jag ska jobba i morgon.

Och att jobbrestaurangen fortfarande är öppen den här veckan.

Jag äter på tok för dåligt; alltså väljer fel och/eller äter för mycket, när jag är ledig.

Men jag har njutit den här helgledigheten.

Så jag låter bli att gräma mig för felval och ogjorda saker och ser morgondagen som en nystart i stället.

Hoppas ni haft en skön helg.