Och så här ser rullvagnen ut

Här kommer en lite bättre bild på rullvagnen.

Med tråkigt tomma blomkrukor.

Det var ett av eftermiddagens bakslag; alla de växter jag ville köpa till balkongen var slut.

Ett ganska obetydligt bakslag, men ett bakslag lika väl.

Men håll med om att vagnen passar perfekt.

Annonser

Kämpa, Katarina, kämpa!

Jag orkar inte gå in på detaljerna, men jag har bara haft oflyt ända sedan jag kom hem från jobbet.

För varje sak som hände försökte jag tänka:

Shit happens! Du behöver inte låta det dra ner dig. Var glad ändå.

Men det blev så klart svårare och svårare ju fler saker som hände.

Det sista — åtminstone hoppas jag att det var det sista — som hände var att en nagel gått sönder.

Och jag som ska på fest på lördag; jag ville så gärna känna mig fin då.

Först försökte jag måla nageln hel men då lyckades jag stöta i och förstöra lackningen och tog det som ett tecken.

Så nu sitter jag här med världens kortaste naglar. Typ.

Men det var faktiskt något helande med att ge upp och klippa ner naglarna så mycket det gick.

Så nu tänker jag att jag minsann är glad och kommer vara fin ändå.

Frågan är bara vad mina superkorta naglar ska få ha för färg.

Fast nu ska jag försöka hjälpa mig själv att undvika fler missöden genom att stryka innan jag ger mig på applicera något lack överhuvudtaget.

Den ska ju ändå stå stilla

Det är ju inte alls säkert att ni kan se vad bilden ovan föreställer men det är kvällens kreativa insats och måste dokumenteras.

Jag har länge velat ha en mindre hylla bredvid soffan på balkongen.

För att få upp saker från golvet och ha något att ställa ifrån mig till exempel ett glas vatten när jag hänger i nämnda soffa.

Men utrymmet är mycket begränsat och det har varit stört omöjligt att hitta något passande.

Tills jag kom på att rullvagnen Råskog från Ikea var ganska perfekt i måtten och de perforerade bottnarna i hyllplanen gjorde den optimal på balkongen.

Ganska perfekt i måtten skriver jag eftersom den egentligen är lite för bred nedtill.

Men jag trodde att den bredaste biten skulle gå in under soffan.

Det gjorde den inte.

Då kom jag på vad pappa sa när jag berättade om mina planer:

Varför ska den ha hjul om den ändå inte ska flyttas?

Så jag tog bort hjulen och då passade den perfekt.

Jag har också placerat mitthyllan på en annan höjd än tänkt för att få plats med en kruka där.

Fast det kanske jag ändrar för det skulle nog vara för mörkt för att ha en växt där.

Om jag inte skulle ta och odla svamp förstås…

Nåja, jag ville bara att ni skulle veta att jag inte bara suttit och latat mig.

Jag har strukit diskhanddukar också.

Att ha en möjlighet att faktiskt ha ordning och reda är riktigt inspirerande.

Inte bara vacker

De ringde från Optikern i går.

Hon inledde samtalet med att säga att de fått utlåtandet från ögonläkaren.

Och det gjorde hon på ett sätt som gjorde mig helt säker på att de hittat något otäckt.

Men, nej; min ögonbotten är inte bara vacker, den är helt frisk också.

Det var ju skönt.

Själv känner jag mig kanske inte vacker i dag men jag tycker att jag är riktigt söt.

Tänk att det kan betyda så mycket att få gå ut och äta middag med någon som säger snälla saker till en.

Plus att jag känner mig så glad och nöjd hemma nu när saker äntligen faller på plats.

Alla borde ha en

I går såg jag något som fick det att kännas som att hjärtat slets ut ur bröstet.

Alla dåliga tankar om mig själv som jag — hyfsat framgångsrikt — jobbat med att undvika kom tillbaka.

Pratade med en fin vän som fick mig att må lite bättre men jag sov dåligt och kände mig fortfarande ledsen i morse.
Jag tänkte att jag behövde en kram och skulle be närmaste kollegan om en.

Men så jobbade han hemifrån i dag på grund av studiedag på sonens skola.

Jag gick ner och hämtade kaffe och funderade på om jag möjligen kunde lura honom att komma till kontoret ändå.

Precis när jag förkastat den idén kliver världens bästa norska kollega in på kontoret.

Och han skulle vara kvar här till i morgon.

Så nu har jag fått kramar, blivit bjuden på middag och haft en särdeles fin kväll.

Och fått en flaska vin att njuta på balkongen.

Norska kollegor är fina grejer.

Alla borde ha en.

Varför välja?

I dag är det Mors dag.
Det är också Hamburgarens dag.

Jag älskar förstås min mamma mer än hamburgare.

Men hamburgare står ganska högt på rankinglistan de med.

Så jag bestämde mig för att det vore lämpligt att fira mamma med hamburgergrillning.

Vädret var med på noterna liksom resten av familjen.

Brorsan och svågern skötte grillen, mamma rensade jordgubbar (till efterrätt alltså) och alla hjälpte till att bära ned saker till gården.

Alla kunde komponera sin egen burgare, alla tyckte det var gott och stämningen var god.

Jag är väldigt nöjd med den här helgen, vi har åstadkommit så mycket, men också helt slut.

Helst skulle jag ha en till femdagarshelg.

Och istället blir det en fem dagars arbetsvecka.

Det har jag nästan vant mig av med.

Men roliga saker stundar till helgen och veckan efter är ju kort så jag ska nog överleva.

Som ett mirakel nästan

Mamma kom hem till mig i dag igen och tack vare henne har jag ett gästrum igen.

Jag önskar nästan att jag tagit en ‘före-bild’ av rummet.

Det var fullt med kassar och lådor och möbler och…

…damm. Massor med damm.

Jag fick ont i magen varje gång jag tittade in i det där rummet för det kändes helt oöverstigligt att få undan allt som fanns där inne.

Men nu är det alltså gjort.

Det som är kvar nu är att få upp tavlor och en rullgardin och skaffa en sänglampa.

Dessutom har vi städat på balkongen och resten av lägenheten är i hyfsat skick.

Man kan knappt se golvet i källarförrådet igen, men det känns helt ok.

Att ha kommit så här långt; med gästrum, bokhyllor i hallen och förvaringslösning i en annan del av hallen känns nästan som ett mirakel.