Minibloggträff är grejen

Jag hade en knökig dag på jobbet, produktiv men saker tog lite längre tid än jag hoppats och hela eftermiddagen togs upp av ett möte.

När jag skulle åka hem spöregnade det och trafiken var ännu galnare än i morse. Framför mig såg jag en kväll vid jobbdatorn.

Jag kände mig nästan lite deprimerad över den enformighet som hotar att inträda nu när i princip alla arbetar för fullt igen.

Men när jag kommit hem och fått i gång min Mac såg jag att det fanns en chans att få träffa Miss Upsey Daisy.

Efter lite undersökning insåg jag att jag kunde hinna. Om jag tog en taxi. Så det gjorde jag.

Och fick en väldigt trevlig minibloggträff. Så upplyft blev jag att jag promenerade hem efteråt.

Vilket väl inte var någon större bedrift, det är inte särskilt långt och det regnade inte längre.

Fast det tog mig ändå 45 minuter så jag känner mig väldigt nöjd över mig själv.

Både för promenaden och för att jag tog chansen att hinna träffa en mycket fin bloggvän.

Dagens första feltänk

‘Jag sätter mig vid jobbdatorn och klurar lite på det där jag inte blev nöjd med i går kväll medan jag väntar på att Steven ska bli färdig i badrummet.’

– Hej då, älskling. Jag går nu.

– Va? Vad är klockan?

Lägg till det en galen trafiksitution i Stockholm och det blev en ovanligt sen ankomst till kontoret. Även med mina mått mätt.

Fotnötter från mina fötter

Morgonens fotnot: Vi är lite skeptiska till idén att vi ska gå i de här svarta skorna hela dagen. De känns acceptabla nu, men det är bäst att du tar med ett par ombytesskor. Gärna mockasiner.

Kvällens fotnot: Okej, det gick väl ganska bra. Skorna är bra uppbyggda så det har varit skönt att gå i dem hela dagen. Inte för att du gått så mycket, men ändå. Och vi har inte fått några skoskav heller.

Men ta av skorna nu ska du få se.

Vi hoppas verkligen att du kände dig fin i de där skorna. Så att det här var värt det. Och för övrigt tycker vi att om du ska tvinga ner oss i såna där skor kan du åtminstone måla våra tånaglar.

Nästan kavaj

Det är bara att inse att jag inte har någon bra kavaj just nu. Det närmaste jag kunde komma var en riktigt lång kavaj i ett mörkblått, jeansliknande tyg. Till det vit bomullsskjorta, vita caprijeans, favoritbroschen och de svarta pumpsen.

Tror det blev helt ok, om än inte riktigt den stil jag skulle velat ha.

Bilderna är tagna i kväll, det är därför skjortan är skrynklig. Jag strykte den verkligen i morse.

Så kan man ju också göra

Om man nu inte vill att Spotify ska ta upp så mycket av ens tid kan man ju alltid lyssna på någon spellista man skapat.

I stället för att hela tiden leta upp nya låtar. Och skapa nya spellistor.

Det känns ju inte helt rätt. Det känns inte som om man utnyttjar Spotify till hela dess kapacitet då.

Men det går att göra så.

Och det är faktiskt ganska trivsamt.

Faktum är att jag måste satt ihop världens förmodligen bästa spellista.

Snart blir jag nog erbjuden ett jobb som musikproducent på någon radiokanal.

Men tills dess är det nog bra om jag uttnyttjar denna nyfunna inställning till användningsområden för Spotify till att ägna lite tid åt det jobb jag har nu.

Tankar om morgonen

Konstigt ändå att jag hinner tänka när jag far runt som ett skållat troll för att hinna till jobbet i tid.

Men det gör jag. Jag tänker saker som:

  • Varför går jag inte och lägger mig tidigare på kvällen? (Damn you, Spotify!)
  • Varför envisas jag med att gilla vita bomullsskortor?
  • Varför strök jag inte skjortan i går kväll? (Damn you, Spotify!)
  • Varför är jag inte född med den typ av naturliga skönhet som gör att man kan gå osminkad till jobbet?
  • Undrar om jag får på mig de svarta pumpsen i dag? (Det fick jag, men hur länge jag kan ha dem på mig är en annan fråga.)
  • Varför är det alltid extra mycket trafik när jag måste vara på jobbet en viss tid?

Men jag hann till jobbet i tid i alla fall. I en ganska tillfredsställande klädsel. Och nu har jag klarat av morgonens möte och det är dags för lunch. Pumpsen sitter fortfarande på.

Pumps och pyjamas

I dag  när jag kom hem från jobbet kände jag ett starkt behov av att ta av mig kläder och bh och sätta på mig mjukiskläder. Med tanke på hur varmt det ändå är blev det bara en stor t-shirt.

Samtidigt har jag känt extra starkt i dag att det är dags att sluta gå klädd i sommarlovskläder och istället klä mig affärsmässigt.

Den största skillnaden kan jag nog uppnå genom att sluta gå i mina sportiga tygskor och istället ha ‘riktiga’ skor.

Problemet med ‘riktiga’ skor är ju bara att de är lite tuffare mot fötterna än tygskorna.

Därav kombinationen pumps och pyjamas. Jag försöker säkerställa att jag kommer kunna ha mina svarta Clarksskor hela dagen i morgon utan att börja gråta.

Att börja gråta på jobbet vore ju faktiskt ännu mer opassande än att gå i rosa Converse.