Solokvist

Jag är ensam hemma. Steven tog dottern med sig för att möta upp smålänningarna på Gröna Lund. Jag har lite ‘börja jobba’-ångest så jag stannade hemma.

Vilket kanske var en dum idé. För jag är rastlös. Helst skulle jag vilja se en riktigt bra film och det går faktiskt en riktigt bra film på Kanal 5; Döda poeters sällskap. Fast den slutar ju alldeles för hemskt så i varje reklamavbrott zappar jag runt i hopp om något mer lättsamt.

I brist på den rätta filmen äter jag. Ensammat. Det vill säga vad som helst som finns i skafferi och kylskåp. Jag börjar nyttigt nog med selleri och dip.

Men selleri och dip är förstås inte tillräckligt för att tillfredsställa en rastlös, fullvuxen kvinna. Så det blir några smörgåsar. Och en bulle som blev över från kvällsfikat i går kväll.

Trots allt detta är jag fortfarande inte nöjd. Jag råkade se lite Leila bakar förut och ända sedan dess har jag varit sugen på en pizza med getost, valnötter och honung.

Antagligen kommer jag inte bli nöjd, hur mycket jag än stoppar i mig, så länge jag inte fått en sån pizza. Det går faktiskt inte alls lika bra med selleri.

Vi tog smålänningarna till Arizona

Stevens bror och hans familj har åkt upp från Älmhult för en helg i Stockholm. De har åkt upp och tittat på utsikten från Globen, shoppat, varit på Vasamuséet och Skansen. I morgon blir det Gröna Lund och då ville även Stevens dotter följa med så hon kom in till stan från Tumba.

Vi ville gärna bjuda allihopa på middag men eftersom det hade blivit både för trångt och för varmt här hos oss tog vi dem till Restaurang Arizonas uteservering på Karlbergsvägen. Det gäller att sitta ute så länge det bara går.

Sedan gick vi hem och drack kaffe hemma hos oss. Smålänningarna verkade nöjda med sin vistelse hittills och förhoppningsvis blir fortsättningen lika bra.

Det lackar mot jul?

I natt drömde jag att vi höll på med julförberedelser. Stressigt och jobbigt var det.

Först förvånade det mig lite, att jag skulle drömma om jul redan nu.

Men så inser jag att jag undermedvetet säkert känner så.

Att när man väl börjar jobba efter sommarsemestern så går tiden bara och plötsligt är det vinter och jul.

Men riktigt så fort går det väl inte?

I år måste jag ta ledigt under hösten och åka någonstans.

Kate och Steven Spedition levererar

Vi hade faktiskt en baksätespassagerare med oss från Örnsköldsvik. En vacker röd stol som min syster bett att få hem från stugan för att ha i sin nyrenoverade hall.

I dag körde vi ut till Åkersberga och levererade den till dess slutdestination. Den passade perfekt i deras hall, fast det glömde jag att ta bild på för jag blev engagerad både att bygga Lego med Viktor och tågbana med Matilda.

När min syster kom hem från jobbet åkte vi ut till Domarudden. Matilda hade varit sugen på att bada hela dagen och insisterade på en utflykt till Domarudden. Där badar man med fiskar och umgås med änder på stranden. Viktor försökte konversera med djuren medan jag helst sett att änderna höll sig någon annanstans.

När till och med Matilda fått nog av att bada gick vi till restaurangen och åt middag. Efter maten lyckades Matilda få sin vilja igenom igen och det blev glass till efterrätt. Viktor verkade inte direkt missnöjd med det.

En riktigt mysig sista dag på semestern. Nu är det bara en vanlig helg kvar och sedan är det dags att börja jobba igen.