Jag är Zlatan av David Lagercrantz

Jag är Zlatan Ibrahimovic. Min historia. Berättad för David Lagercrantz.

När jag fick den här boken var jag tveksam till om den verkligen var något för mig. Jag är inte så intresserad av fotboll och tillhör de som inte tjusats av Zlatan.

Men den visade sig vara en mycket intressant läsning. Det är en fascinerande resa som Zlatan har gjort.

Den är också mycket skickligt nedskriven av David Lagercrantz. Språket är effektivt och lättläst och osar Zlatan. Jag kan nästan höra honom berätta för Lagercrantz, gestikulera och kanske lägga av ett och annat gapskratt.

Jag är inte rätt person att ifrågasätta trovärdigheten i allt som berättas, men det betyder något för mig, det ger mig insikt att Zlatan aldrig verkar tvivla på att han är, om inte bäst, en av de bästa fotbollsspelarna i världen.

För det är som fotbollsspelare jag framförallt lär känna Zlatan i den här boken. Han berättar en hel del om sin uppväxt, sin familj och lite om sin relation till Helena och sina barn. Men inte så mycket att jag får någon egentlig bild av hur han är när det inte handlar om fotboll.

Och det är kanske en annan insikt. Zlatan lever och andas fotboll från tidiga år och väldigt intensivt i nuet. De mål han sätter för sig själv och den planering han gör för framtiden är ganska kortsiktig och alltid fokuserad på fotboll.

Jag rekommenderar gärna den här boken, även till de som inte är intresserade av fotboll. Den visar på den typ av hängivenhet och grad av självförtroende som krävs för att bli den bäste.

Malin har också läst den här boken.

Mats Gellerstedt recenserade boken för Svenska Dagbladet.

Annonser

Moonlight Mile av Dennis Lehane

Patrick Kenzie försöker få en fast anställning som privatdetektiv/utredare. Han har en dotter nu med sin partner Angie Gennaro och vill kunna erbjuda dem alla sorters trygghet, även ekonomisk.

Men hans egen inneboende rättspatos ställer till problem för honom då de som är den stora firmans klienter inte alltid står på rätt sida av lagen och det är svårt för Patrick att hålla god min inför dem.

Precis när han får en avgörande chans att bevisa att han kan rätta in sig i ledet och få en anställning dyker Beatrice McCready upp. För tolv år sedan kidnappades hennes systerdotter Amanda och Patrick hittade och förde hem henne igen. Något som höll på att kosta honom relationen med Angie och som han själv ifrågasatt.

Berättelsen om Amandas kidnappning som barn finns i Gone Baby, Gone (samma titel på svenska) som också gjorts till en alldeles utmärkt film med samma namn.

Nu är Amanda försvunnen igen och Beatrice vill att Patrick ska hitta henne. Igen. Men Amanda har planer som ingen annan känner till och farligt sällskap. Frågan är vad ett försök att hitta Amanda kommer att kosta Patrick den här gången.

———————

Jag var så glad och förväntansfull över att få läsa en ny bok om Patrick och Angie. Och jag blev inte besviken, det här är en riktigt bra bok.

Visserligen hade jag glömt hur mörka Lehanes böcker kan vara. De visar verkligen på att många i USA lever liv som är långt ifrån TV-Hollywood och deras dramatiserade amerikanska liv.

Det känns rimligt att Patrick som egenföretagare i en lågkonjunktur har det tufft ekonomiskt och faktisk skulle få problem att ersätta en stulen laptop.

Sedan är boken mycket amerikansk i många andra aspekter. Det förekommer organiserad brottslighet, vapen och annat våld. Men igen på ett sådant sätt att det känns rimligt, det är trovärdigt och passande i sammanhanget.

Den här boken uppfyllde alla mina förväntningar och jag rekommenderar den gärna.

Boken finns redan på svenska som En mörk välsignelse från Albert Bonniers förlag. Annika har läst den och var kanske inte lika positiv som jag.

Luftslottet som sprängdes av Stieg Larsson

Lisbeth Salander kommer in till Sahlgrenska sjukhuset med skottskador i sidan, höften och huvudet. Hennes far Alexander Zalachenko tas om hand på samma ställe för de skador han åsamkats i huvudet och benet med en yxa.

Mikael Blomkvist återvänder till Stockholm utan att veta hur det ska gå för Lisbeth. Han har redan bestämt sig för att oavsett vad hennes skador leder till ska han bevisa vem som egentligen mördade hans kollega och dennes sambo och därigenom även bevisa Lisbeths oskuld.

Dessutom är han fast besluten att avslöja hur representanter för säkerhetspolisen åsidosatt Lisbeths rättigheter för att skydda sina egna hemligheter. Något som lett till ett flertal övergrepp mot Lisbeth. Men dessa personer är beredda att ta till nästan vilka åtgärder som helst för att förhindra att sanningen kommer fram.

—————————————

Nu när jag avslutat den tredje och sista boken i Milleniumserien måste jag hålla med om att det är en väldigt bra trilogi. Jag tycker fortfarande inte att den är så exceptionellt bra som många andra verkar tycka, men jag är mycket glad att jag läst den och rekommenderar den gärna till andra.

Vissa förbehåll får det dock bli. Dels är det sexfixeringen även om den inte fick lika stor plats i just den här boken. Dels tror jag att det krävs en toleransnivå för stora mängder information och detaljer. Det var egentligen inte förrän efter en tredjedel av boken som jag verkligen var fast och inte kunde lägga den ifrån mig.

Jag tycker dock att Larsson förmedlar alla detaljer som böckerna innehåller mycket skickligt. Det är tillräckligt tydligt redovisat, på ett journalistiskt sätt, oftast kronologiskt vilket gör att det är hyfsat lätt att hålla reda på vem som är vem och de olika händelseförloppen. Vilket ger en önskan om att få mer information och även underlättar att ta in mer och mer information.

Nu ska jag försöka få tag i tv-versionen av filmatiseringen och se om den lyckas leva upp till böckerna.

Den officiella hemsidan för Milleniumserien

Flickan som lekte med elden av Stieg Larsson

När Lisbeth Salander trodde sig sviken av Mikael Blomkvist använder hon sin nyfunna rikedom till att förnya sig själv och resa runt i världen.

När hon slutligen kommer tillbaka till Stockholm håller hon en låg profil trots att hon tror sig ha kontroll på sina främsta fiender. Hon känner sig först helt ensam i världen, men lyckas återuppta kontakten med åtminstone två personer som betyder mycket för henne.

Men en av hennes fiender har i sina försök att hitta en väg att komma åt Lisbeth utan att ställa till det för sig själv rört om i ett riktigt ormbo. Det leder till att flera människor mördas och snart är Lisbeth jagad av både våldsmän och polisen.

Mikael Blomkvist tror på Lisbeth och vill hjälpa henne, men lyckas endast få till en mycket begränsad kommunikation med henne. När även Lisbeths vänner börjar råka illa ut bestämmer hon sig för att hon måste lösa problemet själv, utan hjälp.

—————————-

Nu när jag sträckläst den här boken kan jag inte längre förstå varför jag hade så svårt att komma in i den förut. Jag minns förstås vad det var som irriterade mig i början, och började inte heller om i boken utan fortsatte där jag var. Och den här gången kunde jag alltså inte lägga ifrån mig boken förrän den var slut.

Jag har fortfarande lite svårt för vissa aspekter i den här serien, till exempel Mikael Blomkvists oemotståndlighet och förmåga att ha flyktiga relationer med flera kvinnor utan några negativa konsekvenser. Allt tack vare att han skulle vara JBS – jävligt bra sex.

Jag kan nog också tycka att även om persongalleriet är stort, och många är fullödiga och intressanta personligheter är det också ganska många som är förvånansvärt ensidiga.

Men det överskuggas av allting som är bra och som suger in mig i boken. Stilen är detaljrik, men detaljerna är skickligt inkluderade. I den här boken ger det berättelsen en känsla av verklighetsåtergivning.

Början av boken är, förutom delen om Karibien, framförallt ett byggande av grunden för resten boken: etablering av personerna, en kronologisk redogörelse av olika händelseförlopp och många detaljer. Så ungefär en tredjedel in i boken kommer händelsen som är som en spark i magen.

Därefter, när jag redan är otroligt angelägen att få veta vad som egentligen hänt, jobbade Stieg Larsson mycket skickligt med att variera perspektiv, variera informationsrika och händelserika kapitel på ett sätt som håller spänningen på topp ända till sista sidan av boken.

Jag rekommenderar gärna den här boken till vem som helst som vill läsa en bra bok. Den ger mycket att fundera på både vad gäller förhållanden i vårt samhälle och mänskliga relationer. Men som läsare måste man vara beredd på att det är en lång och detaljrik bok.

Själv ska jag försöka få tag i Luftslottet som sprängdes redan i morgon.

Den officiella Stieg Larsson – Millenium hemsidan

Stieg Larsson ges ut av Norstedts Förlag

Life Sentences av Laura Lippman

Cassandra Fallows har skrivit tre böcker; två självbiografiska och en roman. Biografierna blev stora succéer både hos kritikerna och på försäljningslistorna, romanen blev inte lika väl mottagen.

Den första självbiografin handlar om Cassandras uppväxt i Baltimore på 60-talet. Hon är den enda vita flickan i en tjejgrupp på fyra. Samtidigt som flickorna blir så gamla att de börjar inse att samhället inte tycker att det är helt passande lämnar Cassandras pappa hennes mamma för en svart kvinna.

Nu när Cassandra inte riktigt vet vad hon ska skriva hör hon talas om en fjärde färgad flicka som hängt med i utkanten av deras lilla gäng. Calliope Jenkins satt sju år i fängelse för att hon vägrade berätta vad som hänt hennes försvunne son som hon misstänktes ha mördat.

Cassandra känner att hon kan berätta Calliopes historia med en koppling till sitt eget liv, skriva den typ av bok som kritikerna och läsarna verkar anse att hon är bäst på att skriva. I sina försök att hitta Calliope återknyter hon kontakten med de tre vännerna från barndomen. Deras minnen visar sig dock skilja sig ganska mycket från vad Cassandra beskrivit i sin självbiografi.

——————————

Jag är mycket förtjust i Laura Lippmans författarskap och hade höga förväntningar på den här boken. Kanske försökte jag läsa den vid fel tidpunkt, kanske är det för att jag förväntade mig en deckare och den här boken är i min mening ingen sådan, men jag hade svårt att ta till mig den här boken.

Boken är mycket välskriven, innehåller ett mångfacetterat persongalleri och intressanta levnadsöden. Men de flesta av karaktärerna verkade leva både med skygglappar och skyddsmurar vilket gjorde det svårt för mig att ta dem till mig.

Jag kan inte gärna rekommendera boken eftersom jag inte själv blev så förtjust, men jag skulle inte heller säga att den inte är värd att läsa. Men den som tänker läsa den ska åtminstone inte förvänta sig någon kriminalroman, knappt ens i ordets vidaste betydelse.

Jag rekommenderar hellre Vad de döda vet som dessutom också finns utgiven på svenska.

Laura Lippmans officiella hemsida

Laura Lippman ges ut på svenska av Norstedts

Bra artiklar – Dennis Lehane

En intressant intervju med Dennis Lehane av Örjan Abrahamsson i DN. Bland annat bekräftar Lehane att han verkligen skriver på en ny bok med Patrick Kenzie och Angie Gennaro. Och avslöjar sin irritation över hur nedlåtande genren kriminallitteratur, eller noir som han kallar den, fortfarande betraktas från vissa håll.

En roman är inte en roman bara för att den utspelar sig på ett col­lege och handlar om en medel­ålders lärare som har en affär med en av sina studenter! Det är inte litteratur! Jag vet – damn well! – vad bra litteratur är! Och kan lukta mig till författare som aldrig varit i närheten av det som de skriver om. Noir lockar åtminstone bara författare som verkligen kan sitt ämne.

Uppdaterat 16 november: Ännu en bra artikel om Lehane. Nu i Aftonbladet av Markus Larsson. Fick mig att fundera på att köpa ”Coronado” som jag undvikit eftersom det är en novellsamling och ingen roman.

Dennis Lehane är här

Dennis Lehane är en av mina favoritförfattare.

Idag signerade han böcker på NKs bokhandel. Jag var tvungen att jobba.

Imorgon kväll intervjuas han på Kulturhuset. Jag måste packa och gå och lägga mig tidigt för att flyga till Barcelona i ottan på torsdag.

Det är speciellt irriterande eftersom han tycks hålla med mig vad gäller genren kriminalromaner:

I honestly believe – that the crime novel is where the social novel went. If you want to write about the underbelly of America, if you want to write about the second America that nobody wants to look at, you turn to the crime novel. That’s the place to go.

Och det trots att hans senaste roman, ”Ett land i gryningen” (The Given Day) är en historisk roman och ett avsteg från hans tidigare inriktning. Läs vad Gabriella Håkansson i DN tyckte om den här. Eller läs här vad Kristian Lundberg i Norrköpings Tidning tyckte.

Jag ser fram emot att läsa den. Men jag blev glad när jag läste följande hos Central Crime Zone:

And at the end of the day, in a fabulous interview by Michael Koryta of Dennis Lehane, we heard the news that Patrick and Angie are getting off the island. They have indeed knocked on Dennis’s door again. It looks like his next book may not be a sequel to THE GIVEN DAY after all. Are we ready for another Patrick and Angie Book? Yeah , I know…. stupid question….. stupid, stupid question.

Ja, jättedum fråga – jag är redo för en ny Patrick och Angie-bok. Det har jag varit sedan 1999 när den senaste, ”Prayers for Rain” kom ut. Utgavs som ”Svart Nåd” i Sverige, 2005.

Så… ingen dejt med Dennis Lehane den här gången, men en ny Patrick och Angie att se fram emot. Och Barcelona kanske inte är så tokigt det heller.