Ett raffset kanske?

Jag står inför en av mina hatuppgifter. Jag måste köpa nya underkläder.

Min favorit-bh lämnade in i morse, ena bygeln gick bara av. Och kom inte och säg att man kan byta bygel för dels tror jag det är svårt att hitta en i precis rätt storlek och dels är jag inte pysslig nog för att klara av något sånt. Jag har väl inte någon extremt ovanlig bh-storlek, men tillräckligt stor byst för att billiga bh-ar från till exempel HM är uteslutna.

Dessutom börjar många av mina trosor ha blivit tvättade så ofta att det är dags att de får gå i pension. Vilket gör mig nervös, för jag är ganska petig när det gäller trosor. De ska vara tillräckligt stora (förstås), gå upp i midjan eller åtminstone sitta bra på plats, de får inte visa troskant genom byxan och absolut inte glida upp i… ja, ni vet så där fruktansvärt obehagligt.

Så det kommer att bli dyrt. Och inte är det något nöje heller; för det första behöver jag vardagsunderkläder – inga raffset – och för det andra hatar jag alltid att prova kläder. Och att prova underkläder är  jobbigt i kvadrat, då måste jag ju ta av mig alla kläder.rosabh

Men måste man, så måste man. Kanske ska jag belöna mig själv med ett raffset om jag ändå genomlider alla de kval som underklädesshopping innebär.

Eller åtminstone något sött underklädesset i rosa.

Sommartid

Jag tyckte jag klev upp tidigt. Åtminstone för en söndagsmorgon. Men det gjorde jag tydligen inte, jag sov en hel timme längre än jag trodde.

Eller så blev det plötsligt sommar. Eller åtminstone sommartid. Det har tjatats så mycket om Earth hour att jag inte har sett eller hört någonting om att det är dags att ställa om klockan igen.

Nu har jag iallafall ställt om tiden här i bloggen och ska genast gå och ställa om väckarklockan så att det åtminstone finns en chans att jag kommer i tid till jobbet imorgon.

Mörker och alkoläsk

xidesaturdayVi gjorde vårt för att stödja Earth Hour 2009 och släckte alla lampor mellan 20.30 och 21.30. Men trots all uppmärksamhet kring projektet var det inte särskilt många av lägenheterna runt vår innergård som släckte ner, vad vi kunde se.

Sedan fortsatte jag mitt provsmakande av alkoläskerna. Först xide bright mandarin+chili som jag tyckte om; precis lagom blandning av läsk och vuxensmak tack vare den lilla udden chilin gav. Efter det provade jag xide bright pine+citrus som jag förblev obeslutsam om; kanske hade den lite för vuxen smak för mig. Men den gick ner lätt och var inte äcklig på något sätt.

Jag tycker det är lite pinsamt att gilla alkoläsk, men det gör jag. Jag tycker om goda viner, men helst till mat eller ost. Whisky och cognac har jag inte riktigt lärt mig att tycka om. Öl tycker jag är gott, men det känns som att det kräver rätt miljö – en stökig pub eller bar, en varm sommardag, grillfest, sillunch eller kräftskiva till exempel.

Men en vanlig fredag eller lördag, hemma i soffan när jag vill dricka något som inte känns så vardagligt då känns en alkoläsk helt rätt för mig. Fast det är inte särskilt ofta jag dricker alkoläsk heller. Ramlösa Granatäpple och Skogshallon däremot, det går åt som… ja… vatten hemma hos mig.

Sa jag att jag hade pengar över?

Inte nu längre.

Idag har vi varit på Barkarby Outlet (Eller Stockholm Quality Outlet som det egentligen heter) och IKEA. Vi har köpt en bra blandning av nödvändiga saker och sånt vi ville ha.

Steven fick några födelsedagspresenter i förskott, bland annat en supersnygg skinnjacka.

Fast vi kunde ha blivit ännu pankare, vi har insett att vi behöver en ny stationär dator och förälskade oss i en ny allt-i-ett-dator från HP. Så nu blir det till att skaka alla spargrisar och räkna efter om vi har råd eller inte.

Perversa fredagsnöjen

Betala räkningar – låter kanske inte så sexigt, men det infinner sig en behaglig känsla av tillfredsställelse över att ha det gjort, och i tid. Speciellt när pengarna inte bara räckte till utan jag till och med fick lite över.

Titta på när pojkvännen leker att han är Lightning McQueen på Xboxen.xidepomerhub

Äntligen hugga in på provsmakarsetet av alkoläsk som vi fick i julklapp. xide bright pomegranate+rhubarb var perverst god.

One down – five more to go. Drar jag i mig allihopa kanske kvällen blir betydligt mer pervers än så här…

Alternativ: Rumpan bar

Jag är stor. Eller för att vara brutalt ärlig – tjock. Längre tid än jag vill minnas har jag pendlat mellan att vara tjock och i det övre spannet av normal. Men jag har precis tagit av mig ett par byxor  utan att ens knäppa upp knappen – och det är tyvärr inte för att jag gått ner i vikt.

För länge sedan fanns BiB (Big is Beautiful) som ett eget märke designat av Jytte Meilvang. Det var dyrt, men kläderna var välsydda och precis lagom mycket moderiktiga. Man kunde klä sig tufft eller för jobbet. Och Jytte var själv stor och förstod att kvinnor inte blir feta som män utan oftast behåller sina kurvor, bara mer överdrivna.

Så BiB fick Guldknappen och blev en succé. Och köptes upp av HM. Till att börja med var det utmärkt – det blev lättare att få tag i och priserna gick ner något. Länge var kollektionerna fortfarande genomtänkta, man kände sig inte som att man var tvungen att ha en annorlunda stil och klä sig i andra färger än ”normala” människor bara för att man behövde större storlekar.

Men sedan började även kvaliteten och designen gå nedåt. Kollektionen hängde inte ihop, det var svårt att hitta delar som passade ihop. Och ibland var tygerna mönstrade på ett sätt man gärna verkar välja till tjockiskläder men aldrig skulle välja till kläder i normalstorlek – snudd på clownvarning. Och värst av allt – passformen blev sämre.

Jag är som sagt stor (tjock, fet – whatever), men på ett kvinnligt sätt. Jag har stora lår, stor rumpa och putmage. Men jag har fortfarande midja. Jag har varit trogen BiBs byxsortiment i många år och tyckt att de varit bra. Men den senaste tiden har det varit stört omöjligt att hitta några som både varit snygga och suttit bra.

Om jag tar en storlek där jag får upp byxorna över lår och rumpa får jag in två knytnävar mellan byxlinningen och min kropp. Om jag tar en storlek som jag inte får upp över lår och rumpa så spelar det  ju ingen roll hur byxlinningen är eftersom jag inte får upp dem dit byxlinningen borde vara.

Så vad gör jag? Jo, jag köper byxor som jag hela tiden måste gå och hissa upp. För vad är alternativet? Att gå med rumpan bar, det är alternativet. Och det känns ju ännu mindre tilltalande. Och dessutom helt säkert inte i linje med vår dress-code på jobbet.

Gluten is murder

Systersonen Viktor som är ett riktigt charmtroll växer inte riktigt så snabbt som han ska enligt normalkurvan. Hypotesen är att han är glutenintolerant. Han har sövts och fått ett gastroskop nerkört i magen där man tagit prover.

Medan man väntar på provsvaren ska Viktor ändå äta enbart glutenfri kost. Vilket min syster naturligtvis informerat dagis om.

Men så igår när hon hämtade Viktor berättade en av dagistjejerna stolt att Viktor ätit duktigt på mellanmålet.

– Jaha, vad bra. Vad åt han då? frågar syrran oskyldigt.

Två smörgåsar, blev svaret. Varpå syrran frågar vad de har för bröd, om de har fryst bröd.

– Nej, vanliga limpsmörgåsar bara.

Så nu har jag gjort några tröjor till Viktor att ha på sig på dagis. Hoppas bara dagisfröknarna läser innan de sätter på haklappen.

glutenismurder