Lost River av Stephen Booth

En långhelg i maj tar Ben Cooper en löptur utmed floden Dove. Vädret är vackert och mängder av barnfamiljer har dragits till floden. Plötsligt hör Ben skrik och rop och det blir han själv som hämtar upp en drunknad flicka ur flodens porlande vatten.

Alla vittnesuppgifter tyder på att det var en olyckshändelse. Flickan kastade en pinne till sin hund och följde ut i vattnet, ramlade, slog huvudet i en sten och drunknade. Ben är själv starkt påverkad av händelsen och vet inte om de minnesbilder han får är sanna eller inbillade.

Hans magkänsla säger honom att allt inte står rätt till med flickans familj, familjen Nield. För Ben är det nästan omöjligt att inte följa och fortsätta utreda den här typen av instinkter. Tidigare har han kunnat göra det i skydd av att Diane Fry styrt arbetet.

Nu är dock Diane Fry i Birmingham för att äntligen få en upplösning på den mest traumatiska upplevelsen i hennes liv. Det som fick henne att lämna Birminghampolisen och flytta till Edendale var den gruppvåldtäkt hon utsattes för. Hon återvänder i förhoppningen att dna-bevis och vittnen ska ge henne rättvisa.

Men saker utvecklas inte som hon hoppats och hon blir tvungen att gräva i sitt förflutna och frångå sina principer i jakt på sin egen rättvisa. Det är farligt för henne på så många sätt. Och trots att samarbetet mellan Ben och Diane inte alltid varit smärtfritt finner de nu, när de är separerade att de behöver varandra.

————————-

Stephen Booth skriver på ett alldeles fantastiskt sätt. Hans böcker låter läsaren uppleva nya miljöer och nya känslor. Det gör hans böcker till något mycket mer än bara en deckargåta, men det kräver också ett annat sätt att läsa än en traditionell deckare.

Visst finns en stegrande känsla av spänning och fara, men inte det där obevekliga drivet som kan finnas i vissa thrillers. Dessutom är det viktigt att läsa i en takt som tvingar en att verkligen uppleva alla de komplicerade och ofta smärtsamma stämningar och känslor som beskrivs för att verkligen förstå vad som pågår.

Jag har personligen genom hela den här serien, det här är den tionde boken om Ben Cooper och Diane Fry, varit förjust i Ben och ogillat Diane. Genom seriens gång har jag dock fått glimtar av vad som gjort Diane till den hon är och Ben har också avslöjats som kanske inte helt perfekt.

I den här boken går Diane igenom en jobbig tid som ger mig en helt annan inställning till henne och som också kan bli förlösande för henne. Även Ben förändras i den här boken, och hans situation förändras. Det ska bli mycket spännande att läsa nästa bok.

Jag rekommenderar gärna Stephen Booths böcker och den här boken. Man ska dock vara medveten om att det här är böcker för eftertänksamt läsande och inga bladvändare. Iallafall inte i min mening.

Stephen Booths officiella hemsida

Stephen Booth ges ut på svenska av Minotaur

Lost River finns på svenska som Flickan i floden

Så här tyckte Annika om Lost River (Stephen Booth är en av de författare vars böcker vi båda tycker om)

Deckarhuset var inte lika förtjusta

2 reaktioner till “Lost River av Stephen Booth

  1. Annika – Kanske var jag undermedvetet påverkad av din. Men jag kom faktiskt inte ihåg att du läst den här. Jag googlade efter andras åsikter när jag skrivit klart min egen och då dök du upp. Och eftersom vi var överens för ovanlighetens skull var jag tvungen att länka till Deckarhusets inlägg också. 🙂

Lämna en kommentar