Ni tvivlade säkert

Ni tvivlade säkert, men i dag har ett par vinterskor inhandlats.

Tvättmaskinen har gått varm och packning har inletts.

Dock har jag inte orkat jobba vilket ger mig en hel del ångest.

Fast är man ledig så är man, eller hur?

Ska försöka komma i säng nu strax i förhoppning att komma igång tidigt i morgon bitti.

Jag åker ju inte i väg förrän på tisdag morgon så det finns egentligen ingen anledning till panik.

Ännu.

Bara för att …

Egentligen har jag ju inte lovat att blogga varje dag under 2018.

Men eftersom jag gillar när andra gör det får jag väl göra ett försök ändå.

Inte för att jag har så mycket att rapportera.

I dag har jag mest letat och provat kläder för att planera packningen för konferensen nästa vecka.

Det är bara tre dagar, på vad som väl måste anses vara ett sporthotell så avslappnad klädsel fungerar.

Inte för att det gör det lättare för mig.

Jag har blivit så mycket större att inga av mina favoritkläder — om de ens går på — sitter varken snyggt eller skönt.

Och inom kategorin vintersportkläder är utbudet i min klädkammare sorgligt fattigt.

Det har ju inte varit riktig vinter här i Stockholm på flera år och sportar gör jag ju egentligen inte någon årstid.

Än.

Nåja, jag har tvättat några möjliga grå jeans och i morgon blir det några matchande grå tröjor som får en uppfräschning.

Och så kör jag väl en maskin med svarta kläder också, svart känns alltid som ett säkert kort.

Toppat med tacomys

Det blev inga vinterkängor i dag.

Det blev sovmorgon, lite hemmafix och lite arbete.

Men eftersom dagen avslutades med tacomys hos Cissi blev det sammantaget en mycket bra fredag.

Nu ska jag umgås en stund med Jack Sparrow innan jag går och lägger mig.

Hoppas ni haft en fin Trettondagsafton.

Home Sweet Home

Det blev en senare hemkomst än planerar i dag på grund av försenat plan.

Men desto skönare att komma hem.

Trots lång väntetid på Kastrup med allt lockande utbud där har jag inte köpt eller ätit något godis.

Men jag har shoppat lite annat.

Ett rouge som jag behövde och en läppglans som jag ville ha.

Så det finns ändå något av mitt gamla jag kvar.

I morgon är jag egentligen ledig, men kommer nog jobba lite ändå.

Fast jag måste hinna några privata ärenden också.

Tydligen ska jag till riktig vinter nästa vecka och jag är inte riktigt utrustad för det.

Inte för att jag tänker göra några stora investeringar för en påtvingad vintervistelse.

Men kanske ett par kängor; det är viktigt att vara varm om fötterna.

Nu sova!

I min egen säng!

Det har jag längtar efter.

Vem är jag?

Jag sitter på mitt hotellrum och är brutalt uttråkad.

Och galet godissugen.

På skrivbordet ligger fyra chokladbitar och hånar mig.

Men konstigt nog är det som att jag faktiskt bestämt mig nu så jag blänger liksom bara på dem.

Fast det är typ allt jag kommer mig för.

Jag borde jobba lite men jag orkar inte.

För lite socker kanske leder till energibrist?

Det är ju det här med identitetskrisen.

Inte nog med att jag faktiskt inte äter något godis, jag lyckades låta bli att shoppa också.

Stod och höll i den där sjalen i dag igen och tänkte att jag nog verkligen behövde den.

Ett riktigt läckert nagellack hittade jag också.

Men jag köpte ingenting.

Ingenting!

Vem är jag egentligen?

Valde jag fel nu igen?

Oftast brukar jag faktiskt ha semester de här tre dagarna mellan nyår och Trettondagen.

Det brukar nämligen en hela två veckor lång ledighet, vilket jag oftast verkligen behöver efter hösten.

Men i år blev jag inbjuden till möten i Köpenhamn den 3:e och 4:e januari.

Möten som jag borde delta i och jag tänkte att tio dagars ledighet är ju inte fy skam det heller.

Så nu sitter jag på ett hotellrum i Örestad utanför Köpenhamn.

För att stiga upp 04:30 kändes som en alldeles för stor utmaning.

Fast det är inte att jag återgått till jobbet och rest hit som är mitt möjliga felval.

Även om visioner av tidningsnotiser i stil med …

Överlevde flygresan, förolyckades under vad som skulle varit tio minuters taxifärd från flygplatsen till hotellet.

… flimrade runt i min hjärna när min taxichaufför lekte Fittipaldi i en liten skruttbil.

Nej, det var senare när jag var på jakt efter middagsmat i köpcentret här intill som jag bittert ångrade ett beslut.

Mitt första myrsteg är nämligen att sluta äta godis.

Först helt och hållet samtidigt som bakverk och efterrätter är tillåtna liksom all mat.

Sedan när jag även tagit bort bakverk och efterrätter och kontrollerar även maten och sockerberoendet förhoppningsvis är borta kommer mörk choklad i begränsad mängd vara tillåten.

Generöst och bra första myrsteg, eller hur?

Ja, ända tills jag såg burkar med handgjorda lyxmarshmallows i olika spännande smaker på Magasin.

Men jag behärskade mig och köpte inga.

Inte heller en skjorta för 75 kronor, en extralång svart hoodie eller en Beck Söndergaardsjal på 30% rea.

Ett annat myrsteg är nämligen att jag ska vara snål.

Eller spara pengar till sånt som betyder mer på lång sikt om man vill få det att låta lite roligare.

Och jag må ha packat lite för snabbt och glömt att koftan jag tog kliar men jag behöver absolut inte mer kläder.

Hoppas bara jag känner likadant efter mötet i morgon.

Då kommer jag gå igenom det där shoppingcentret igen nämligen.

2018

I dag är det inte bara ett helt nytt år, det är måndag också.

Och ni vet att jag gillar symboliken i att göra en nystart när något annat nytt också börjar.

2017 har på många sätt varit tufft och jag valde att avsluta det ensam.

Jag hade gjort det fint för mig; tände ljus, drack bubbel, åt god mat — hummer minsann — och såg bra filmer.

Men 2018 ska bli annorlunda.

Jag tänker, om än med myrsteg, ta tag i flera saker i mitt liv.

Och jag tänker sluta rymma in i den trygga ensamheten.

Mera kärlek, vänner; för oss alla!