21. En grej som får mig att vilja vråla HIGH FIVE! i vardagen.

Det här är ju supertrist.

Men det som direkt kom för mig som något som får mig att vilja vråla HIGH FIVE! och göra en glad sittdans är ju när jag hittar en bra parkeringsplats.

När jag skaffade bil gjorde jag det för att det skulle ge mig mer frihet.

Fast ett tag har det ju nästan blivit det motsatta eftersom jag känt sån ångest över risken att inte hitta någon parkeringsplats om jag kommit hem vid fel tid.

Nu har jag ju jobbat på det där, stannar borta så att jag inte kommer hem förrän det är risk för parkeringsplatsbrist och försöker tänka att det förstås ordnar sig.

Och för det mesta gör det ju det.

Men jag blir fortfarande lika glad när det händer.

————————–

Det här är ett inlägg i Onekligens utmaning ‘En bloggrubrik för varje dag i januari‘.

20. Om jag blev tvingad (under pistolhot) att spela huvudrollen i en film…

Det här var inget lätt val.

Det finns ju så många inspirerande roller att välja mellan; Maria i Sound of Music, Sandra Bullocks roll i Nätet eller varför inte i Speed, Amelie från Montmartre eller varför inte Lara Croft.

Men till slut valde jag Satine i Moulin Rouge.

Fantastiska kläder, underbar musik och en romantisk och passionerad kärleksaffär med Ewan McGregor.

Det är klart att det är lite trist att jag dör på slutet.

Men det är ju bara en filmroll så det kan jag ta efter att fått sjunga duett och vänslats med Ewan.

————————–

Det här är ett inlägg i Onekligens utmaning ‘En bloggrubrik för varje dag i januari‘.

19. Kolla! Det här är ett fynd jag gjorde en gång.

I slutet av 80-talet jobbade jag i Vretens industriområde som visserligen ligger i Solna men ändå närmare Sundbybergs centrum än Solna centrum.

Oftast åt vi lunch i industriområdet men ibland hände det att vi promenerade bort till ett ställe på Sturegatan i Sumpan som gjorde fantastiskt goda sallader.

Lite längre bort på Sturegatan låg en loppmarknad i en gammal fin byggnad som såg ut som ett magasin av något slag.

Där inne hittade jag en dag en lampa. Då hade den en röd sammetsskärm med fransar men jag förälskade mig direkt i lampfoten.

Nu har den fått en lite enklare vit lampskärm och jag älskar den fortfarande.

Eftersom jag är en IKEA-tjej känns det väldigt roligt att ha några inredningsdetaljer som är ganska unika.

Och jag har hittills aldrig sett en likadan någon annanstans.

Jag minns inte nu vad den kostade men det kan inte ha varit mycket eftersom jag precis börjat jobba och inte hade mycket pengar.

————————–

Det här är ett inlägg i Onekligens utmaning ‘En bloggrubrik för varje dag i januari‘.

18. Hepp! Dagens filmtips.

Jag tänker tipsa om en film från 1991; The Commitments.

Tyvärr lärde jag mig idag att den inte går att få tag i på DVD, men kanske går den att hitta på nätet eller någon av de där filmtjänsterna det går att prenumerera på.

Jag hoppas verkligen det för det är en fantastisk film.

I arbetslöshetens Dublin bestämmer sig Jimmy Rabbitte för att sätta ihop ett soulband.

Och det är nog det enda jag tänker säga om handlingen.

Filmen är fylld av fantastiska personligheter, underbara dialoger och är framförallt fylld med humor men väcker också många andra känslor.

————————–

Det här är ett inlägg i Onekligens utmaning ‘En bloggrubrik för varje dag i januari‘.

17. Den bästa osten är ju som vi alla vet…

Jag tycker om ost.

Det har jag inte alltid gjort.

Iallafall tyckte jag länge bara om milda ostar och möjligen brie. Som väl får betraktas som en ganska mild ost.

Jag kan ha svårt för vissa grönmögelostar, typ gorgonzola.

Det har jag haft ända sedan någon gång på 80-talet då jag och några kompisar hade fest och tillagade tortellini med gorgonzolasås av säkert ett kilo gorgonzola.

Och jag är inte heller så förtjust i såna där vällagrade hårdostar som luktar gamla gympaskor.

Eller lagård.

Eller vad de luktar.

Men i övrigt är jag villig att testa nästan vad som helst.

Förut hade vi ju Vasastans Ost här i mina kvarter och dit brukade jag gå och be dem plocka ihop lite goda ostar av olika slag till mig.

Nu finns ju inte den affären kvar längre och namnen på alla de ostar jag tyckt om verkar inte heller finnas kvar i mitt minne.

Och jag gillar ju också just att det finns så många olika sorter och att ha flera olika att välja bland på en ostbricka.

Men om jag skulle vara tvungen att välja en ost som sedan skulle vara den enda osten jag fick äta i resten av mitt liv skulle jag välja Itche Bai från Capitoul.

Den är gjord på 80% getmjölk och 20% fårmjölk och har karaktären av en hårdost men är ändå mjuk, inte hård och smulig som till exempel Pecorino.

Smaken är distinkt men ganska mild och gifter sig fint med till exempel en fikonmarmelad.

Och eftersom den ändå är ganska mild skulle man kunna ha den till alla sina ostbehov.

Fast allra bäst är den förstås som komponent på en ostbricka.

————————–

Det här är ett inlägg i Onekligens utmaning ‘En bloggrubrik för varje dag i januari‘.

16. Kolla! Här är en bild från mitt sovrum.

När jag köpte den här lägenheten skojade jag och sa att när de tidigare ägarna skulle fräscha upp den inför visningarna gick de och köpte en stor hink av den billigaste färg de kunde hitta.

Som råkade vara gul.

Och sedan blandade de ut den gula färgen med olika mycket vitt och använde den i samtliga rum.

Och inget rum är så gult som mitt sovrum.

Men det är också ett ganska så litet rum; där ryms bara sängen — som bara är 1,40 meter bred — ett litet nattduksbord, en liten smal men hög byrå och en lite bredare men lägre byrå.

Så jag är egentligen bara i sovrummet när jag ska vistas i sängen. För att sova eller…

Ja, eller något annat som gör att det sista man tänker på är färgen på väggarna.

Jag tror ändå att mitt sovrum skulle kunna bli finare om jag målade om.

Men jag tycker jättemycket om min säng som jag köpte när jag bodde i London och mitt överkast som jag fick i 40-årspresent av min familj.

Och det är mysigt att ha en kakelugn i sovrummet.

————————–

Det här är ett inlägg i Onekligens utmaning ‘En bloggrubrik för varje dag i januari‘.

15. En grej som gör mig vansinnig i vardagen.

Det finns förstås en massa saker i vardagen som berör mig illa på olika sätt.

Tanklöshet, egoism och själviskhet gör mig ledsen, irriterad eller till och med arg beroende på hur det tar sig uttryck.

Men det som framförallt gör mig vansinnig i vardagen är oftast jag själv.

Tankar jag har eller saker jag gör.

Om jag ska välja bara en sak så blir det här med att jag kan stå i kassakön på affären och bli lockad av inredningstidningarna och plocka åt mig en av dem.

Bara för att inse, när jag kommit hem och börjat läsa den, att jag redan hade exakt samma tidning.

Dessutom är det inte något som bara hänt någon gång utan det händer ganska ofta.

Det är ett otroligt slöseri med pengar, men det är också en otrolig besvikelse när jag sätter mig för att läsa tidningen och inser att jag redan läst den.

Och då blir jag vansinnig på mig själv för att jag har så dålig koll.

————————–

Det här är ett inlägg i Onekligens utmaning ‘En bloggrubrik för varje dag i januari‘.

14. Om jag blev tvingad (genom pistolhot) att byta liv med någon i en tv-serie…

Först tänkte jag att det väl inte skulle behövas pistolhot för att jag skulle vara villig att byta liv med någon i en tv-serie.

Men så började jag överväga olika karaktärer och insåg hur mycket elände de var tvungna att stå ut med.

Det var cancer, andra läskiga sjukdomar, osmakliga yrken, otrogna partners, partners som drog, partners som dog, fula kläder…

Ja, det där sista var väl inte så viktigt egentligen, men J B Fletcher är ju änka dessutom.

Annars var hon ganska tilltalande; bo i Maine, försörja sig som deckarförfattare och resa runt lite överallt.

Synd bara att folk envisas med att bli mördade hela tiden när hon dyker upp.

Och på det där med kläderna. Och ännu värre; skorna.

Så det får bli Carrie i Sex and the City.

För att hon är smart, snygg, och rolig, bor i en charmig lägenhet i New York, försörjer sig på att skriva, har ett aktivt socialt liv och härliga kompisar.

Och för männen så klart.

Även om det blir en del hjärtesorg på vägen så vet jag ju att det ordnar sig till slut.

Men framförallt för kläderna och skorna. Jag har inte älskat allt hon haft på sig, men bara att kunna ha på sig den typen av kläder.

Det vill jag.

Och att kunna skutta fram i såna där läckra, högklackade skor.

Pistolhotet krävs eftersom hon ju gör en del saker som jag nog helst skulle slippa göra. Som att hon är otrogen till exempel. Eller att hon dejtar den där ryssen. Och att hon röker.

————————–

Det här är ett inlägg i Onekligens utmaning ‘En bloggrubrik för varje dag i januari‘.

 

13. Kolla! Här är en bok som jag tycker är ful…

Egentligen vet jag inte om den här boken är så ful.

Åtminstone inte på utsidan.

Men det är ju ett otroligt tråkigt omslag.

Det var också den sista boken av John Irving som jag läste.

Vilket är synd för jag har förstått att ‘En bön för Owen Meany‘ ska vara riktigt bra och jag har den faktiskt.

Problemet är att jag läste och verkligen tyckte om ‘Garp och hans värld‘.

Så jag högg ‘Hotell New Hampshire‘ så fort den kom och älskade den.

Och sedan plockade jag åt mig två böcker som egentligen skrevs innan ‘Garp‘; ‘Welterviktsäktenskapet‘ och ‘Vattenståndet‘.

De var inte så bra.

Det finns en gräns för hur många gruppvåldtäkter och björnar jag tycker att en och samma författare ska skriva om utan att det börjar kännas lite trist.

Och därför tycker jag att den här boken är ful.

Bland annat är det fult att omslaget liksom låtsas att boken skrevs efter ‘Garp‘.

Iallafall tolkar jag ‘ytterligare en roman…’ på det sättet, men med’…på svenska…’ blir väl påståendet tekniskt sett korrekt.

————————–

Det här är ett inlägg i Onekligens utmaning ‘En bloggrubrik för varje dag i januari‘.

12. Hepp! Dagens tv-tips.

Jag har tänkt på den här rubriken länge och noga.

Men jag kan inte komma på något på tv som jag verkligen vill tipsa om just nu.

Det jag ser fram emot på tv är den nya säsongen av Sherlock.

Enligt uppgifter jag hittat på nätet ska den ha premiär på SVT1 den 1 februari 2014.

Lördagskvällar direkt efter melodifestivaluttagningarna.

Och redan från och med i morgon kommer de att visa säsong 1 och 2 i repris.

Måndagar och onsdagar ganska sent.

Så då kommer jag väl att sitta bänkad framför tv:n.

Och faktiskt titta på det som visas.

Istället för som nu då tv:n mest står på som sällskap medan jag leker på datorn

————————–

Det här är ett inlägg i Onekligens utmaning ‘En bloggrubrik för varje dag i januari‘.