Jag tog mig ner till Sergels torg och dagens Kärleksmanifestation.
Jag har aldrig åkt dit för något liknande event tidigare, ni vet; fotbolls- eller ishockeyhjältar eller liknande som hyllats.
Så jag hade inte förstått exakt hur många människor det skulle vara där, det var omöjligt för mig att stanna mitt i folkhavet.
Jag fick nöja mig med att hålla mig i utkanterna och lyssna mer än se vad som pågick.
Men jag såg blommorna, planket där lastbilen kraschat in i Åhléns City, uppskattningarna som gavs till så gott som varenda polis — och det var många — som var på plats.
Och jag kände kärleken, blandad med sorg för dem som förlorat sina liv och dem som förlorat någon älskad samt beslutsamheten att ondskan aldrig ska få vinna.
Det kändes fint och starkt men samtidigt otroligt sorgligt att jag upplevde allt det där ensam.
Men i morgon är det måndag och vardag igen och jag kan fokusera på att jobba igen.
Kate Reader Diversifierad 