Veterankraft

I dag körde jag bil hem från jobbet.
För första gången på flera veckor.

Tack vare min pappa och min morbror.

Medan jag satt i möte efter möte åkte de och köpte ett nytt bilbatteri.

Och efter att de satt det på plats i min bil startade den så snällt igen.

Flera gånger.

Så nu står den parkerade hemma på min gata i stan igen.

Vad skulle jag göra utan min stödgrupp av veteraner?

Jag är så tacksam.

I övrigt har det mest varit en alldeles vanlig, grå februarimåndag.
Och nu ska jag njuta en stor kopp latte och läsa lite.

Städa är ju en typisk tisdagssyssla, eller hur?