En tidsmaskin?

Nu är jag hemma igen.

En del av mig önskar att jag vore kvar i ett snöfritt Köpenhamn, men egentligen tycker jag att det är — som vanligt — otroligt skönt.

Jag åkte taxi hem från Arlanda.

Eller jag trodde iallafall att det var en taxi, men kanske var det en tidsmaskin.

Chauffören var en man i 30-årsåldern som förutom att han körde som en biltjuv, fast på ett sätt så att jag ändå kände mig helt trygg.

Så när vi började närma sig slutdestinationen frågade han om jag ville bara med kort eller i natura.

Och han gjorde det så att det inte kändes läskigt utan att det gick att skoja bort.

Jag sa att det var så svårt att sätta upp det på reseräkningen när man betalade i natura vilket han förstod.

Så pratade vi lite mer, om hur länge sedan det var sedan vi hade mycket snö i Stockholm och förfasades över hur många år äldre vi blivit sedan dess.

Då frågade han hur gammal jag var och menade att jag omöjligt kunde vara äldre än 35.

Det skulle inte vara så tokigt om jag plötsligt var bara 35 igen.

Fast då bodde jag förstås inte här…

Undrar om jag borde göra något tokigt i kväll, passa på när jag bara är 35.

För jag misstänker att jag kommer att känna mig som min riktiga ålder, om inte äldre, i morgon bitti när jag försöker få fram bilen ur all snö.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s