Bra tänkt men…

Alltså det här med att jag skulle sova med benen högt…

Det verkade ju vara en bra idé.

Och jag lade upp kuddar och fick upp benen så fint och skönt.

Det är ju bara det att jag inte brukar sova på rygg.

Där låg jag och stirrade upp i taket, kände mig konstig och kunde bara inte somna.

Till slut sparkade jag undan kuddarna och la mig på sidan som jag brukar.

För sova bör man.

Trots det tog jag mig nerför trapporna i morse lite mindre likt en skadskjuten elefant och mer som en vattenbuffel som fått en rejäl spark på smalbenet.

Inte helt graciöst alltså men betydligt förbättrat.

Har dock inte promenerat i dag, om det behövs tänker jag vila den här veckan ut.

Nu ska det här benet bli smärtfritt och sedan ska jag köra igång igen, men smartare.

Jag har bestämt mig på att jag vill prova på att fjällvandra.

Det skulle bli en riktig utmaning både för kropp och knopp för mig.

Och utmaningar är min nya grej, tror jag.

Jag kanske håller på att bli vuxen?

One thought on “Bra tänkt men…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s