The Logical Song

Lägg fram kläder kvällen innan, sa ni.

Det kommer att bli toppen, så bra kommer det bli att det blir en ny vana, sa ni.

Det lät logiskt och bra, tyckte jag, så det gjorde jag.

Och höll ändå på och bytte topp för typ sjätte gången minuterna innan målaren skulle kliva in genom dörren.

Dessutom glömde ni att säga att jag borde kolla någon väderleksprognos innan jag valde kläder.

Jag valde nämligen en kofta som passade till de minusgrader vi hade i går men som är lite för varm för dagens temperatur.

Så det blir troligen ingen ny vana, även om jag fortfarande håller med om att i teorin är det ju genialiskt att ha kläderna valda och redo på morgonen.

  

It’s All Coming Back To Me Now

I går både när jag åkte till och från jobbet tänkte jag att det här med att åka kommunalt väl inte är så illa ändå.

Även om jag frös medan jag väntade på tåg och när jag promenerade.

Och trots att det klev på och satte sig tre män vid mig som luktade så mycket cigarettrök att det började klia i halsen.

Men nu minns jag varför jag blev så kär i min bil och slutade åka kommunalt.

När jag kommer till Östra Station är det redan 25 minuter sedan jag gick hemifrån.

Och då är det 19 minuter kvar tills mitt tåg ens ska gå.

Tåget tar sedan normalt mellan 15 och 20 minuter beroende på vilka stationer det ska stanna på.

När jag kör bil tar det mig normalt max en halvtimme från dörr till dörr.

Och så får jag veta att det står ett trasigt tåg i vägen för vårt så nu står jag på en perrong igen och vem vet när jag kommer fram till jobbet.

Ge mig tillbaka min bil!