The winner takes it all

Jag skriver väl inte så ofta om att jag saknar Steven.

Men det är klart jag gör det.

Jag saknar hur lätt och tryggt det var med honom, jag saknar hans kärleksfullhet och varma famn.

Fast just nu saknar jag, lite mer akut en annan av hans egenskaper.

Själv är jag en riktig ‘plug and play’-typ; teknik vill jag bara koppla in och sedan ska den fungera perfekt, på en gång och alltid.

När teknik inte fungerar blir jag tokig och vill bara kasta ut skiten från balkongen och köpa nytt.

Men Steven, han hade tålamod och googlade och ringde och fixade och fick saker att fungera igen.

Just nu är min router helt dum i huvudet.

I går var jag tvungen att dra ur och sätta i kontakten fem gånger på mindre än tre timmar.

En del av mig vill bara ringa till Steven och böna och be honom att komma och hjälpa mig.

Men det gör jag inte för så gör man ju inte.

Han har en annan som han hjälper nu och hon skulle troligen inte uppskatta om han åkte hem till mig.

Även om jag bara har hedervärda avsikter.

Och det är troligen bara bra för mig att vara tvungen att hoppa upp ur soffan lite då och då.

Men om jag ser trött ut i dag är det routerns fel. Helt säkert.

  

2 thoughts on “The winner takes it all

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s