Sotat och klart

Nej, jag har inte haft besök av sotaren.

Jag fortsätter förbereda mig för rocktemat.

Medan middagen tillagades provade jag att sota ögonen.

Två olika versioner.

Vad säger ni; höger eller vänster?

Och lite mer borde jag kanske ta i?

Jag försökte iallafall

Nästa vecka ska jag på konferens och temat för kvällens aktiviteter är rock’n roll.

Nu är det ju så att jag en ganska lång period av mitt liv var lite av en rocker chick.

Någon slags mix av punk, svartrock och synthpop kanske, men min klädstil var hyfsat rockig.

Bland annat har jag flera olika typer av nitbälten, bland annat ett jättesnyggt som jag köpte i London på 80-talet.

Frågan var ju bara var dessa bälten kunde gömma sig nu.

Först letade jag i klädkammaren och där var de inte.

Så efter ett visst kraftsamlande begav jag mig ner i källarförrådet.

I mitt minne var det ändå hyfsat välorganiserat där nere.

Jo, hoppsan att det var.

Eller på sätt och vis är det väl det.

Efter att jag plockat ut en massa skräp som måste köras till tippen som ställts ner där inför att vi skulle ha gäster.

Men grejen var den att Steven var ju över 1,90 lång.

Och stark som en björn.

Saker och ting var liksom placerade i enlighet med dessa egenskaper och fördelen med att vara två som hjälps åt att lyfta och flytta.

Jag ensam klarade helt enkelt inte att få undan en stor bordsskiva i trä och koppar som stod i vägen.

Hade jag klarat det hade jag ändå inte nått vissa kartonger som var staplade högt på varandra på översta lagerhyllan där inne.

Så jag hittade inte några nitbälten.

Trots att jag var där nere i nästan två timmar.

Fast nu är även det som egentligen ska slängas välorganiserat och redo att bara köras bort.

Alltid något.