Värsta surpuppan

Den började verkligen inte bra den här fredagen.

Men till slut tog jag mig till jobbet.

Dock fast besluten att hålla mig på min kant.

Göra mitt jobb, sköta mig själv och tänka att det skulle få duga som liv från och med nu.

Men som tur är har jag både envisa vänner och kollegor som tycker annorlunda.

Så jag var väl inte riktigt lika sur framåt eftermiddagen.

Fast den här helgen fortsätter jag nog vara enstöring.

Bland annat för att jag måste jobba.

Något som jag bara inte lyckats få färdigt bara måste nu vara klart på måndag.

Konstigt nog känns det bra; jag har alltid jobbat som mest effektivt när jag varit under lite press.