Vad är det för dag i dag?

I dag hade jag gärna sovit extra länge.

Så naturligtvis vaknar jag redan strax efter sex och kan inte somna om.

I dag hade jag behövt ett gulligt meddelande, nu på morgonen eller från i går kväll, som fått mig känna att jag kanske också kunde komma att betyda allt för någon någon gång.

Så naturligtvis ekar inkorgen tomt och ödsligt.

I dag gifter sig Steven med sin nya kvinna. Mindre än ett år efter att vi separerade.

Så naturligtvis känner jag mig som den som alltid kommer att stå ensam kvar. Som någon man kommer över och glömmer fortare än en rejäl magsjuka.

Men oroa er inte.

Jag tänker inte sitta hemma och gräva ned mig i dessa tankar.

Jag ska försöka ta mig ut på stan och göra av med obscent mycket pengar, typ så mycket som jag sparar på att inte hålla bröllop.

Och i kväll ska jag och kollegan dregla över Mikael Persbrandt.

Visserligen har vi honom bara på bioduken, men det är ändå manlig fägring i högsta klass.

Pricken över i

Det kändes ju lite typiskt att denna onödigt långa arbetsvecka — för jag är väl inte den enda som vant mig vid betydligt kortare arbetsveckor? — skulle krönas av en fredagen den 13:e.

Men jag vägrade låta mig nedslås av detta olycksbådande faktum.

Efter jobbet åkte jag till Täby Centrum och införskaffade ett gott rosévin, några lax- och scampiburgare och goda såser och åkte sedan ut till min syster i Åkersberga.

Inte mycket till bedrift, tänker ni.

Men då känner ni troligen inte till att så här års är det alldeles för många som vill förbi Åkersberga ut till sina landsställen på fredagarna.

Jag härdade ut i köerna och kom så småningom fram och fick umgås med min syster och hennes barn.

Vi fixade en god middag och satt för första gången, för mig iallafall, i deras nybyggda uterum och åt.

Efter att vi myst i soffan framför Miss Marple begav jag mig hemåt.

Helt införstådd med att jag troligen skulle få leta parkeringsplats ett tag när jag väl kom in till mina kvarter.

Men se så blev det inte, jag fick en plats redan på första varvet.

Visserligen inte på min egen gata, men inte alls långt bort och helt laglig var den också.

Så på det hela taget tycker jag att den här kvällen var ett alldeles utmärkt sätt att avsluta arbetsveckan och inleda helgen på.

Och i morgon har jag planer.

Visserligen ganska diffusa planer, men ändå planer.

Det är ju bra för mig att ha planer på lördagar, det har vi ju bestämt.