Vi hörs i kväll

Nu blev det tomt här.

Men ett ‘Vi hörs i kväll’ får väl ses som någon slags löfte om en fortsättning.

Att min förrädiska hjärna nu analyserar varje stund som passerat i helgen och elakt viskar att jag ju inte vet vad han vill prata om i kväll väljer jag att ignorera.

För jag har haft en jättefin helg och har fått uppleva känslor jag inte haft på mycket länge.

20140608-122110-44470402.jpg

Mardröm

Nej, ni behöver inte bli oroliga; dejten har inte förvandlats till en mardröm.

Tror jag inte iallafall, han pratar inte direkt så att man får ont i öronen.

Han är den tysta typen och jag är urusel på tankeläsning.

Men nu kom jag bort från ämnet.

Jag drömde en mardröm i morse som på något sätt var så verklig att jag var helt övertygad om att den var sann när jag vaknade.

Vilket ju var ganska konstigt eftersom jag i drömmen också sprang någon slags maraton i ett bergslandskap där jag var tvungen att bland annat hoppa från klippblock till klippblock.

Men det som var så otäckt och kändes så verkligt var att jag hade somnat om — vilket jag hade på riktigt — och när jag vaknade var mannen redan påklädd och på väg att åka härifrån.

Och människor i min omgivning sa typ ‘vad var det jag sa’ och att det ju var helt självklart att det var så det skulle gå.

Att historien alltid upprepar sig.

När jag vaknade på riktigt var det ju inte alls så, men känslan satt kvar och sitter kvar fortfarande.

Egentligen skulle jag väl behöva få höra det ena eller det andra som skulle kunna få mig på andra tankar.

Men han är ju den tysta typen.

Nu är han i badrummet. Och snart ska han åka hem.

Som tur är åker jag till Nykvarn då. Skulle jag sitta ensam hemma skulle jag nog bli tokig.

Förbered er på osäkerhet och nojor framöver. Värre än vanligt alltså.

20140608-103444-38084412.jpg