Återskapar en bit av min storhetstid

Jag fick ett ryck och bjöd hem min bror och hans familj på middag i kväll.

Det var ju ett av mina mål att jag skulle vara både mer social och mer spontan.

Och även om jag känner en viss osäkerhet inför det här med matlagning och inte längre har någon fungerande diskmaskin gillar jag ju att ha folk här.

Egentligen hade jag tänkt bjuda på pulled pork.

Men trots att jag gick till två olika affärer hittade jag ingen fläskkarré och var tvungen att tänka om.

Efter en del funderande bestämde jag mig för att säga välkommen tillbaka till 80-talet och göra chili con carne.

Det är ju en mycket praktisk maträtt; lättlagad, hyfsat nyttig och god. Speciellt med lite roliga tillbehör.

I vilket fall som helst blev det en produktiv och bra dag tack vare detta med middagsgäster.

Jag har varit två gånger ner till återvinningsstationen och två gånger till Ica.

Det senare var väl lite onödigt, men det man inte har i huvudet får man ha i benen.

Sedan satte jag på min 80-talsspellista i Spotify och lagade chili con carne.

När middagsgästerna kom var jag på riktigt bra humör och vi fick en fin kväll tillsammans.

Och inte behöver jag oroa mig för att vara sysslolös i morgon heller.

Hela diskbänken är full av disk.

Inte min nyårsafton alltså

Jag insåg att det såg lite konstigt ut, det där om att jag har farhågor inför nyårsafton.

Det gäller ju inte min egen nyårsafton.

Den ser jag faktiskt fram emot och förväntar mig kommer att bli en mycket trevlig kväll.

Nej, det är något helt annat jag tänker mig kan hända på nyårsafton.

Den som väntar får väl se.

Äh

Jag skrev precis ett långt inlägg om allt jag grubblat på i natt när jag inte kunde sova.

Föraningar som jag har inför nyårsafton.

Dumheter jag läste på en astrologisajt.

Svårigheterna med att gå vidare och att se kärlek som något uppnåeligt.

Men det blev för tungt så jag tog bort det.

Himlen är blå, solen skiner och jag har massor att göra i dag.

Det där tunga får vänta.