Det ljuva livet

Jag lever det ljuva livet just nu.

Julfest i går kväll och middag på restaurang i kväll.

Och ändå har jag hunnit vara hos hårfrisören och både fått hårbottenmassage och en ny fräsch hårfärg.

Jag skulle kunna vänja mig vid att leva så här.

Men jag har ju jobbat i dag också.

Fattas bara annat.

Det är bara så roligt på jobbet just nu att det känns som ett rent nöje att arbeta.

I morgon blir det tuffare; en lång och intensiv dag.

Fast spännande och — tror jag minsann — himla kul.

Är jag lite överdrivet positiv nu?

Det får ni ta i så fall, jag måste ju njuta av den här känslan fullt ut när jag har den.

Aj, aj, aj

Jodå, jag är vaken fast klockan bara är strax efter halv fem på morgonen.

Men varför, undrar ni, är du vaken så tidigt när du inte kom i säng förrän vid ett?

Jo, det ska jag berätta.

Jag vaknade av att jag hade fruktansvärd kramp.

På framsidan av vaden.

Det gör överjävligt ont och är i princip omöjligt att stretcha bort.

Det är bara att gå upp och gå, säger min syster sjukgymnasten.

Men vart går man i en lägenhet på 73 kvadrat?

Det finns liksom inga sträckor att riktigt ta ut stegen på här.

Nu har jag iallafall mer eller mindre suttit på benet och jag tror att det släppt.

Så jag ska försöka få sova lite till.

Om jag kan.

I could have danced all night

Åh, vad jag har haft roligt!

Vi har ätit gott, blivit underhållna och själva sjungit (skrålat?) så att det troligen kommer att vara ganska tyst, eller åtminstone hest, på kontoret i morgon.

Och jag har dansat.

När jag säger att jag kunde ha fortsatt dansa hela natten så betyder det att jag tyckte att det var så roligt att dansa.

Sedan är det väl så att jag troligen inte alls kunde ha fortsatt dansa hela natten.

Den typen av skuttig diskodans som vi ägnade oss tar ganska hårt på otränade ben.

Speciellt på vaderna eftersom jag hade högklackade skor.

Risken att jag kommer att vakna med kramp i natt är ganska stor.

Men det var det i så fall värt.

Och jag önskar att jag inte var en så plikttrogen människa och inte kunde släppa tanken på att jag ska orka jobba hela dagen i morgon och därför såg till att vara hemma vid midnatt.

Fast jag antar att jag kommer att vara glad för det beslutet i morgon.