Familjen är bäst

Ibland när livet är jobbigt är det nästan bara familjen som jag kan vara helt ärlig med.

Och det kan ju vara så befriande att helt släppa masken och få prata om alla konstiga tankar som rör sig i huvudet.

I dag var det min älskade kloka lillebror som lyssnade, peppade och — i ärlighetens namn — bossade mig.

Så nu är det lite mer undanplockat i lägenheten, jag har fått mig en promenad, en måltid, lättat mitt hjärtat och börjat skissa på lite konkreta planer för framtiden.

Precis vad jag behövde.

Morgonstund har guld i mund

Jag går verkligen på sparlåga när det är så här varmt.

Men efter att det åskat och regnat lite i går tog jag mig samman och åkte ut till Ingarö och bytte min bil mot brorsans bil.

Tyvärr inte för alltid utan bara för att jag skulle kunna möta dem vid Arlanda Express när klockan närmade sig midnatt.

Egentligen skulle jag åkt med tillbaka till Ingarö, sovit över och sedan kört min egen pärla tillbaka till stan.

Men av olika anledningar så blev jag kvar i stan istället och min bror ska köra in min bil till stan i dag.

Efter att jag kommit tillbaka till lägenheten kunde jag inte sova. Igen.

Och nu är det inte ens fullmåne längre. Har bara alldeles för många tankar som tumlar om i huvudet.

Så jag låg i soffan och tittade på halvgamla filmer och vid tvåtiden somnade jag nog trots allt.

Bara för att vakna redan vid sjutiden.

Eftersom jag insåg att det inte var lönt att försöka somna om hoppade jag in i duschen.

Uppfräschad och lite piggare började jag leka lite med min kära iPhone tills jag fick en varning om att jag hade dåligt med batteri kvar. Och inte kunde jag ladda den heller då batteriladdaren ligger i min packning i min bil på Ingarö.

Det var bara att aktivera min duktiga sida och sätta mig och gå igenom månadens räkningar istället.

Så man kan mycket väl säga att morgonstund hade guld i mund.

Inte för mig kanske, men för mina fordringsägare.