Bit ihop och tokskratt

Det är konstigt.

Även om det faktum att Stevens och min relation är slut inte kom som en blixt från klar himmel direkt känner jag mig ändå lite chockskadad.

Tårarna kommer när jag minst anar det, bland annat när någon är snäll mot mig.

Jag tänker att jag ska ta mig för en massa saker, åka till Ikea till exempel.

Men jag kommer liksom inte igång.

Fast jag tog mig iallafall till Akademibokhandeln idag och hämtade ut några böcker jag hade beställt.

Och i morgon blir det Wagamama med en fin vän.

På onsdag kommer en annan fin vän upp från Linköping och stannar till torsdag.

Det känns som en bra idé att ha lite grejer på schemat, om jag säger så.