Söndagsgöromål

Vad gör man på en söndag? För egen del ägnar jag den åt ganska trista saker. Hushållssysslor, tvättid och jobb. Ganska vanliga söndagsgöromål för mig.

Men i dag har jag lagt till ett annat göromål. Jag övar mig i att känna mig bekväm i klädkombinationer som jag normalt inte har på mig.

Jag har ju äntligen hittat strumpbyxor som jag får på mig. Inte utan ett visst besvär och andfåddhet, men på kommer de och de räcker hela vägen upp till grenen och upp till midjan. Ett par från H&M tänka sig, som jag letat och provat den ena sorten dyrare än den andra.

Så jag har bestämt mig för att jag ska ha klänning på mig oftare. I dag övar jag på att ha klänning som klänning och inte tunika, det vill säga jag har strumpbyxor till och inte byxor.

Måste man verkligen öva på det, undrar säkert någon. Ja, det måste man och man måste ta kort på sig själv och försöka övertyga sig själv om att det inte gör något att ens ben är ungefär lika slanka som en elefants. Om man är jag och i det här fallet är det ju så.

Det är skönt med klänning, men jag är inte övertygad om att det här är den rätta klänningen. Den är lite för kort. Kanske med en läcker underklänning som är lite längre.

Och det där med benvärmare kanske inte var någon bra idé. Varmt och skönt, men de döljer ju den smalaste delen av benet och förstärker elefantprofilen.

Det blir nog till att öva några söndagar till innan jag visar mig offentligt i den här kombinationen.

Morrissey hade rätt

Nu rapporteras det bland annat i DN om stora undersökningar som visat att rött kött ökar risken för flera cancerformer.

Det är dåliga besked för mig. Dels tycker jag själv mycket om både nötkött, fläsk och charkuteriprodukter, men framförallt lever jag ju nu med en man som i princip inte äter någonting annat.

Jag får börja laga mer fiskrätter ändå. Om han väljer att inte äta det är det i alla fall inte jag som mördar honom. Och i dag fortsätter jag leva farligt, resterna av auberginelådan måste ätas upp.

Att slänga mat är ju också en synd.

Otroligt dålig matematik kanske

Aftonbladet lyfter fram versionen av Gotyes Somebody that I used to know som Walk off the Earth har gjort. Den där alla fem medlemmarna i bandet hjälps åt att spela på en gitarr.

Deras femtio händer gör det helt otroliga är rubriken.

Det som vore helt otroligt vore väl om fem personer faktiskt hade femtio händer. Tio händer och femtio fingrar. Möjligen några fler eller färre fingrar. Men femtio händer? Det är bara otroligt dålig matematik och inget annat.

Men låten är otroligt bra. I alla versioner.