Nykvarn revisited

Ett tag var vi regelbundna besökare i Nykvarn. Av olika anledningar hade vi faktiskt inte varit där sedan i juni. Men nu var det äntligen dags igen.

Bilresan dit var en av de otäckare jag gjort på länge. Regnet vräkte ner, det blåste tillräckligt starkt för att då och då ta tag i bilen och det var mycket trafik. Jag kom knappt upp över 80 km/timme förrän vi svängt av på E20 vid Södertälje.

Men när vi väl kommit fram var det faktiskt målet som gjorde resan värd. Vi åt en mycket god middag, erbjöds sång- och dansuppvisning av Erik och Johan och hade över huvud taget en mycket trevlig kväll. Tack kära Malin och Ronnie!

Hemresan gick mycket bättre än ditresan, det regnade endast obetydligt och var knappt någon trafik alls.  Väl hemma i Vasastan behövde vi inte leta i mer än kanske tjugo minuter innan vi hittade en parkeringsplats.

Visserligen låg den nästan i Solna, men den var laglig. Och eftersom det inte regnade längre var väl en promenad bara nyttigt.

Änglarösten av Arnaldur Indridason

Bara några dagar före jul kallas Erlendur Sveinsson och hans kollegor till Reykjaviks näst största hotell. De blir instruerade att gå in bakvägen, hotellchefen vill inte att gästerna ska oroas.

I ett litet rum i källaren har en man halvklädd i tomtekostym hittats knivmördad. Det är hotellets dörrvaktmästare Gudlaugur och det visar sig att han bott i det lilla källarrummet.

Det som är svårare att få fram är vem Gudlaugur egentligen är. Han verkar ha levt ett mycket ensamt liv och ingen av kollegorna på hotellet kan berätta särskilt mycket om honom.

Men en av hotellets gäster vet mycket väl vem Gudlaugur är, han har kommit hela vägen från England just för att få träffa honom. En gång i tiden hade Gudlaugur nämligen en mycket speciell talang och såg ut att ha en lovande framtid. Han kunde sjunga med en röst som en ängel.

——————————–

Jag återupptog mitt läsande av Indridasons böcker när jag åkte på konferens till just Island och Reykjavik och nu är jag fast. Inom kriminallitteraturen brukar man prata om ‘karaktärsdrivna’ böcker, det vill säga böcker som fokuserar mest på människorna som boken handlar om. Hur de tänker, känner, agerar och interagerar med andra. Indridason skriver just den typen av böcker.

En ytlig beskrivning av Indridasons huvudperson Erlendur Sveinsson skulle få honom att låta som en i mängden av många andra litteraturpoliser: fokuserad på sitt arbete, ensamstående med ett kraschat äktenskap och en trasslig relation till andra människor. Men Erlendur är ändå helt unik.

Trots att han tycks välja ett ensamt, snudd på isolerat liv är han inkännande och försöker närma sig andra människor. Han försöker förbättra relationen till sina barn och etablera nya relationer, till exempel möter han en kvinna i den här boken som han gör sitt bästa att öppna sig för.

De livsöden som Indridason beskriver, även Erlendurs är ofta mycket tragiska. På olika sätt är de alla påverkade av olika händelser och en oförmåga att kommunicera sina drömmar, önskningar och behov med de omkring. Uppdämda känslor och frustrationer som får varierande konsekvenser. I vissa fall leder de till mord.

Indridason är dock också skicklig på att bygga upp handlingen i sina böcker så att man hålls fast i boken trots det stillsamma tempot. Vägen till slutledningen är krokig och fylld av många människoöden. Inslagen om Erlendur eller någon av hans kollegors liv är lagom många och insprängda i historien så att de inte bromsar läsningen utan snarare för den framåt.

Jag rekommenderar mycket gärna den här boken.

Arnaldur Indridason ges ut på svenska av Norstedts förlag.

Before the Poison av Peter Robinson

Chris Lowndes åkte redan som ung till Hollywood där han blivit en framgångsrik kompositör av filmmusik. Han har alltid hoppats att en dag återvända till Yorkshire med sin fru. Men det är inte förrän hans fru dött och hans liv ändrats som han tar steget att åka tillbaka.

Han köper ett hus över internet och flyttar alltså in ett hus han aldrig sett tidigare i verkligheten. Kilnsgate House är ett äldre hus och ligger lite enskilt. Chris har låtit möblera huset och några av de förra ägarnas tillhörigheter finns fortfarande kvar, bland annat en flygel.

Väl bosatt i huset blir han nyfiken på dess historia och de tidigare ägarna. Det visar sig att 60 år tidigare dog doktor Fox i det insnöade Kilngate House och hans fru Grace Fox åtalades senare för mordet och hängdes.

Chris känner någon slags släktskap med Grace och försöker ta reda på exakt vad som hände för så länge sedan.

——————————

Jag har Peter Robinson på min lista över författare vars nyutgivning jag håller utkik efter. När jag började läsa hans böcker om överkommissarie Alan Banks var han redan inne på den tionde boken i serien, In a Dry Season (En ovanligt torr sommar) och det har blivit nästan lika många sedan dess.

Jag kan alltså förstå om Robinson börjat ledsna lite på Alan Banks, men även om böckerna om honom hållit en lite varierande kvalitet har de alltid varit bättre än mycket annat inom kriminallitteraturen. Så när det nu kommit en ny bok hoppades jag på en med Alan Banks.

Den här boken är dock allting annat än en polisutredningsroman. En recension kallade den ‘en spökhistoria utan spöken’ och det tycker jag var ganska passande. Robinson etablerade en stämning i boken som gjorde att jag förväntade mig spöken eller någon annan otäck händelse.

Det fanns också mycket i boken som fångade och grep mig, bland annat utdragen ur Grace Fox dagbok från tiden då hon var sjuksköterska under andra världskriget. Och jag ville gärna veta om hon verkligen förgiftat sin make och i så fall varför.

Men det finns också aspekter av boken som jag inte alls tyckte om. Som det i min mening lite gubbsjuka i att en tjugo år yngre kvinna genast skulle gripas av en oemotståndlig dragning till Lowndes och försöka förföra honom. Men det är väl bara petigt av mig.

Tyvärr blev den här boken som helhet något av en besvikelse för mig. Det betyder att jag hellre skulle rekommendera någon annan av Peter Robinsons böcker än den här.

Peter Robinsons officiella hemsida

Peter Robinson ges ut på svenska av Minotaur. Observera dock att man nu börjat ge ut de tidigare böckerna om Alan Banks. Så en ‘ny’ bok av honom från dem kan mycket väl vara från 1997.

Annika som skriver den fantastiska bokbloggen ALKB var ännu mer besviken än jag.

Good as Dead av Mark Billingham

Helen Weeks har börjat vänja sig vid sitt liv som ensamstående mamma. Hon tycker till och med att hon lyckas kombinera det med sitt arbete som polis.

Men en morgon när hon som vanligt stannar till på den lokala pressbyrån uppstår en situation som hon aldrig kunnat föreställa sig.

En man vars son dött i ett fängelse tror inte på att det skulle varit självmord. Han tänker hålla Helen och ytterligare en person som gisslan tills han fått en tillfredsställande förklaring.

Och den han förväntar sig ska ge honom de svar han önskar är Tom Thorne.

————————————–

Jag har varit en stor beundrare av Mark Billingham och hans Tom Thorne-böcker sedan den första, Sleepyhead, kom 2011. Jag tyckte också väldigt mycket om den fristående In the Dark som kom 2008 och hade Helen Weeks som huvudperson.

Så jag såg verkligen fram emot den här boken där de båda skulle vara med. Men jag hade nog föreställt mig att de skulle arbeta tillsammans och så blev det ju inte.

Istället är det Tom Thornes och hans team som kämpar mot klockan medan Helen hålls som gisslan instängd i en liten pressbyrå. Tidspressen spelar trots det inte den enda huvudrollen i boken utan fallet visar sig komplicerat så utredningsarbetet fångar också uppmärksamheten.

Den förtätade stämningen i den instängda pressbyrån och dess effekter både på gisslan och gisslantagaren är också spännande. In i det sista känns det osäkert både om Thorne ska hitta de svar gisslanstagaren önskar och vad den slutliga utgången av gisslanssituationen ska bli.

Jag tycker att det här var en alldeles utmärkt bok och rekommenderar den gärna. Men om man ännu inte läst något av Mark Billingham skulle jag antingen rekommendera att börja från början av Tom Thorne serien med Sleepyhead (Sömntuta). Eller att välja den fantastiska, fristående In the Dark som tyvärr inte tycks vara översatt till svenska.

Mark Billinghams officiella hemsida

Mark Billingham ges ut på svenska av Minotaur