Snabb rapport

Först och främst – förlåt att jag inte svarar på era kommentarer just nu.

Jag befinner mig på mitt hotellrum i Reykjavik. Rummet ligger på åttonde våningen och i morgon ska jag försöka ta kort på min utsikt. Trots att fönstret inte går att öppna.

Dagen har gått i ett och på det hela taget har det gått bra. Just nu hatar min mage mig och ryggen är inte min största beundrare heller. Fötterna värker men huvudet är än så länge smärtfritt. Vilket är synd på sätt och vis eftersom huvudvärk skulle gett en snygg symetri till mina kroppsliga besvär.

Det här med att det skulle vara kallt här på Island har jag inte märkt någonting av. Istället har dagen gått i överhettningens tecken.

En brandvägg fick spatt på Arlanda så kön till incheckningen stod stilla i över en halvtimme. Det gjorde att jag var så sen in till utgångarna (försök själva att skriva ‘gate’ i plural) och hann inte alls det jag hade tänkt. Jag fick prioritera inköp av Ramlösa, Coca-Cola och toalettbesök.

Dock hann jag köpa en stor, oformlig men i mina ögon vacker väska. För att jag insett att jag behövde en sån hemma men att jag inte hade någon. Jag har redan haft stor nytta av den, i den stoppade jag bland annat de där varma kläderna som det var så nödvändigt att ha med så att jag slapp gå och bära dem på armen. Och i väskan har de fått stanna kvar.

Bild på väskan kommer antingen om jag råkar få tid i morgon annars när jag kommit hem i helgen.

Valsafarin blev inställd eftersom det blåste 17 sekundmeter här. Istället blev det Blå Lagunen. Lite efterlängtad macka och en öl, lite mingel och sedan visade jag mig faktiskt i baddräkt för mina kollegor.

Fast inte särskilt länge. Blå Lagunen är ju inte genomskinligt turkosblå som vissa vackra hav. Istället är den mjölkigt ljusblå och döljer förtjänstfullt även den kraftigaste lekamen.

Och så är den varm. Väldigt varm. Så varm var jag att jag efteråt gick i bara blusen (nej, nej, jag hade byxor också, men inga ytterkläder, det är det som är poängen) till bussen.

I bussen, både till Blå Lagunen och sedan därifrån till Reykjavik beundrade jag det speciella landskapet. Jag hoppas verkligen att jag ska hinna fotografera åtminstone något av det men det finns inte så mycket utrymme i programmet.

Hoppsan. Det blev visst inte en särskilt snabb rapport. Men nu vet ni iallafall att jag kom i väg trots allt och har kommit fram. Nu ska jag sova. Klockan är visserligen bara 22 här, men jag sov uruselt i natt och min kropp tycker att det är midnatt.