Boksvammel

Egentligen känner jag en lust att skriva om hur det kliar i fingrarna på mig att få dyka ner i semestergarantin, det vill säga alla böckerna jag köpt för att ha att läsa under semestern, för Nilla skrev att hon inte misslyckas som läsare men är misslyckad författare, vilket jag i och för sig inte alls tror är sant, det senare alltså och själv brukar jag hävda att alla som älskar att läsa faktiskt inte har ambitionen att bli författare, och att jag anser mig vara en läsare framförallt, vilket gett namnet Kate Reader, men just nu känner jag mig faktiskt som en misslyckad läsare för att det går så segt, så segt att komma igenom den boken jag läser just nu, och det irriterar mig lite och det irriterar mig ännu mer att jag ändå efteråt kommer att skriva att det är en bra bok, och det beror ju på samma sak som varför jag inte vågar tänka att jag ska ha ambitionen att vara författare nämligen att jag är så full av beundran för alla som har inspirationen och disciplinen att faktiskt skriva en bok att jag bara därför vill tycka att det är en bra bok, och det gör mig ju otroligt upprörd när jag får veta att vissa så kallade författare inte längre skriver sina böcker själva utan bara ett synopsis och har en spökskrivare som skriver själva boken och jag slutar köpå böckerna om jag får veta sånt och James Patterson är en sådan författare även om han nu börjat låta sina spökskrivare stå som medförfattare eftersom jag inte är den enda som tycker på det här sättet, men i vilket fall som helst är det en väldig tur att det snart är semester och jag kan få läsa böcker som faktiskt inte bara är imponerande för att de finns till utan verkligt bra också så att jag slipper känna mig som en misslyckad läsare till råga på allting annat.

Men jisses vad jobbigt det skulle vara att läsa om jag skrev så. Jag får helt enkelt komma på något annat att blogga om.