Jag är en liten humla jag

Jag har svårt att skriva ett blogginlägg i kväll. Kommer ni ihåg den där getingen, eller humlan, eller biet, som tjuren Ferdinand satte sig på? Ena stunden en till synes fridfull varelse som i nästa klipp ser så otroligt arg och hämndlysten ut.

Så känner jag mig i dag. Jag är helt oresonligt arg och jag kan inte sätta fingret på exakt vad det är som gör mig så arg. Det har med jobbet att göra, så mycket kan jag säga.

I vilket fall går all min energi åt att tygla mig själv så att jag inte gör någonting jag skulle ångra. Visste ni till exempel att hur jag än googlar kan jag varken hitta en bild på det där arga biet eller texten till den där ”Jag är en liten humla jag, bzz, bzz”-låten?

Jag tänkte att den var idiotisk nog att sjunga om och om igen tills jag kollapsar av utmattning.

Och bara därför hittade jag den:

Humlorna
(Melodi: Här kommer Karl-Alfred)

Vi äro små humlor vi, bzz-bzz,
vi äro små humlor vi, bzz-bzz.
Vi äro små humlor som tar oss en geting …………..,
vi äro små humlor vi, bzz-bzz!