Polly sommarbär

Jag föll förresten för en frestelse i dag. Polly Summer berries.

Vanliga Polly, och Polly hasselnöt och cocos älskar jag.

Tanken med summer berries var god, choklad och jordgubb eller smultron.

Men det här var inte alls min grej. Det blev för sött. Speciellt de med vit choklad.

Skönt med en lockelse mindre.

The Case of the Missing Servant av Tarquin Hall

Vish Puri har grundat och driver Most Private Investigations Ltd i Delhi i Indien. Han anser sig själv vara, och menar att även andra håller med, den bästa privatdetektiven i Indien. Men han blir upprörd när han kallas för Indiens Sherlock Holmes eftersom Sherlock Holmes är en fiktiv person som löste fiktiva brott medan Puri och de problem han löser är högst verkliga.

I Indien är arrangerade bröllop fortfarande i högsta grad förekommande och en stor del av Puris verksamhet handlar om att se till att inga misstag görs i det synnerligen viktiga valet av livspartner till sitt barn. Men nu har Puri också ett större och mycket mer offentligt fall att utreda.

Advokaten Ajay Kasiwal från Jaipur har gjort sig impopulär genom att kämpa mot orättvisor och förtryck, även mot korruption inom storföretagande och rättsväsendet. Nu har han förstått att man tänker anklaga honom för mordet på hans försvunna hembiträde och han vill ha Puris hjälp att bevisa sin oskuld.

——————————————

Jag plockade så klart åt mig den här boken på grund av dess oemotståndligta rosa omslag. Det är jag glad för. Det är en charmig och ganska klurig bok inte helt utan spänningsmoment.

Det var extra intressant för mig att läsa en bok som utspelar sig i Indien eftersom vi har två personer där som vi samarbetar nära med.

Boken bekräftar min bild av Indien som ett land fullt av motsägelser, ett land som både strävar efter att bli modernt och högteknologiskt samtidigt som det strävar efter att bibehålla gamla seder och traditioner.

Jag är fortfarande tveksam till att själv besöka Indien på grund av mina egenheter och preferenser men jag ser fram emot att läsa nästa bok i den här serien och rekommenderar gärna den här boken.

Tarquin Halls officiella webbsida

Boken finns på svenska som Fallet med den försvunna tjänsteflickan från Forum Bokförlag

Skam och ånger

När jag hamnar i en sån här om inte svart så åtminstone grafitgrå svacka ägnar jag mig åt tillbakablickar och självrannsakan. Jag ifrågasätter alla mina val, anklagar mig själv och är fruktansvärt hård mot mig själv.

Varför var jag så lättsinnig och oengagerad att jag följde den utstakade vägen när jag skulle välja utbildning efter gymnasiet?

Varför är jag så feg när det gäller att be om och kämpa för att få ett nytt jobb eller åtminstone nytt ansvarsområde?

Varför är jag så dålig på att kontrollera mitt humör och gör utfall som jag alltid, alltid ångrar när jag mår dåligt?

Jag sörjer det faktum att jag inte har några barn och skuldbelägger mig själv för det.

Men framförallt är det här med min övervikt. Varför har jag tillåtit mig själv att bli så tjock, om och om igen även efter de gånger då jag kämpat och faktiskt lyckats gå ner i vikt?

Den skam jag känner över att vara överviktig begränsar mig i så många sammanhang. Jag har helt tappat lusten att vara social, helst skulle jag inte visa mig bland folk överhuvudtaget.

Det värsta är att jag nu inte kan bygga upp någon positiv målbild för mig själv. Det känns som om jag ändå aldrig, om jag inte skulle genomgå flera plastikoperationer skulle kunna se ut som jag helst skulle vilja.

Jag köper inte modetidningar eftersom det bara gör mig deprimerad då det inte finns någonting i dem för människor som ser ut som jag. Men i en av heminredningstidningarna jag köpt på sistone fanns en annons för Ralph Lauren Home.

Som jag skulle önska att jag kunde klä mig som modellen i den annonsen. Men även om jag lyckas gå ner i vikt kommer mina armar aldrig igen tillåta ärmlösa toppar.

Så stirrar jag på den där annonsen och pucklar mentalt på mig själv enligt ovanstående mönster tills jag blir helt utmattad. Då bestämmer jag mig äntligen för att det jag ägnar mig åt är både destruktivt och ett enormt slöseri med tid och energi.

Jag bestämmer mig för att försöka vara lite snäll mot mig själv. Jag tänker att jag är en omtänksam och generös människa som gör så gott jag kan. Som är hyfsat intelligent och oftast gör en bra insats på arbetet. Som aldrig skulle döma en annan människa på det sättet jag dömer mig själv.

Jag kan nog vara kritisk mot andra människors handlingar men jag sätter aldrig likhetstecken mellan vad människor gör eller hur de ser ut och vem de är som människa. Ändå gör jag det med mig själv, jag är en misslyckad och dålig människa för att jag är tjock och gör misstag på jobbet.

Jag tänker att jag har stilkänsla och vet hur jag kan klä mig snyggt och om jag går ner i vikt finns det massor med snygga kläder jag kan ha på mig även om jag inte kan ha ärmlöst. Och att jag ju delvis kan kopiera modellens stil genom att köpa liknande skor och ta hål i öronen så att jag äntligen kan ha såna där fina dinglande örhängen.

Nu blir det nya friska tag med viktväktande och promenerande. Jag ska boka tid för lite ompyssling som en ansiktsbehandling. Kanske tar jag mod till mig och tar verkligen hål i öronen.