Typiskt!

Jag har drabbats av en gammal hederlig, rejäl bondförkylning. En sån som sätter sig i näsan. Det ömsom droppar och är täppt.

Det var därför typiskt att jag just idag skulle glömma mitt Lypsyl.

– Hej, mitt namn är Katarina och jag är Lypsylmissbrukare.

Jag har alltid ett Lypsyl i fickan och använder det titt som tätt, säkert mer än jag behöver.

Men en dag som denna, när jag kippat efter luft som en guppy på landbacken, det vill säga mestadels andats med öppen mun behövde jag det faktiskt.

Och då låg det förstås kvar hemma.

Röd näsa och spruckna läppar är det nya svarta. Hoppas jag.