Hosta med guldkant

Om man nu måste ha en sån här envis hosta.

Och tydligen måste man det.

Då kan man ju iallafall glädja sig åt att man inte samtidigt har diarré.

En hostattack skulle kunna få riktigt otrevliga konsekvenser då.

Fast jag skulle inte ens våga tänka så.

För då vet man ju vad som skulle komma som ett brev på posten.

Och jag vill inte ha diarré också.

Så jag har ingen aning om vem som skrivit det här inlägget.

Ingen trädkramare

tissuesDet här viruset jag lever med just nu har inte gjort mig till någon trädkramare precis.

Det är inte lika illa som för killen i Otrivinreklamen, men i tisdags köpte Steven hem en förpackning Lambi pappersnäsdukar till mig.

Tio förpackningar à tio näsdukar vardera. Och de är nästan alla förbrukade nu.

Jag tänker att jag kanske borde använt tygnäsdukar för miljöns skull. Men dels har ju ingen människa tygnäsdukar längre. Och dels måste väl allt tvättande det skulle leda till också slita på miljön?

Målet är satt

Jag älskar kriminalromaner och har gjort det länge. På jakt efter tips om bra böcker och författare i den genren har jag bland annat deltagit i diskussionsgruppen rec.arts.mystery (RAM). Där har jag diskuterat med människor från framförallt den engelsktalande världen, kanske framförallt från USA.

Varje år anordnas en stor deckarkongress, Bouchercon, där man kan lyssna på sina favoritförfattare och umgås med andra deckarfantaster, kanske till och med umgås med sina favoritförfattare. Nästa torsdag inleds årets kongress som hålls i Indianapolis.

Många av de jag kommunicerat med via RAM åker till Bouchercon. Jag vet från deras rapporter från tidigare kongresser att dessa erbjuder chanser till intressanta föreläsningar och massor med skoj. Men hittills har jag inte själv kommit iväg till någon av dem.

Just nu tycker jag att livets känns som väldigt mycket vardagslunk och jobb, och alltför lite skoj. Jag har också svårt att hitta inspirationen att följa den livsstil jag vet krävs för att jag ska gå ner i vikt.

bcon_by_the_bay

Inatt när jag igen var vaken i vargtimmen kom jag på vad jag ska göra. Jag ska åka på nästa års kongress som är i San Fransisco. Det kombinerar två saker jag velat göra; besöka San Fransisco och vara med på en Bouchercon.

Så nu är målet satt. Jag har ett år på mig att spara pengar och följa en livsstil som kommer att göra att jag kan åka iväg och känna mig stolt över mig själv.