Arga lappen ångrad

Idag skrev jag en arg lapp. Det var svårt att få till en roligt arg lapp – för att jag var just arg och trött på att ingen (jo, när jag är trött och arg är det ”alla”, ”ingen”, ”aldrig” och ”alltid” som gäller) verkar tänka längre än sina egna behov – så det blev en fånigt sarkastiskt arg lapp:

argalappenskugga

Det var nämligen så det var. Bilen till vänster om min stod så snett och nära att jag inte kunde öppna dörren på förarsidan tillräckligt mycket för att komma in. Så av med skrymmande ytterkläder och in på passagerarsidan. Stängde dörren efter mig för att sedan krångla mig över mittkonsol och växelspak till förarsidan.

Sedan skrev jag den patetiskt mesiga arga lappen, backade ut och stannade för att sätta lappen på grannbilens vindruta. Bara för att inse att även om bilen ifråga stod onödigt snett så kunde det vara fråga om en dominoeffekt. Bilen ytterligare till vänster stod nämligen nästan lika illa.

Och eftersom jag inte hade vare sig tid eller lust att skriva lappar till alla som parkerat själviskt slapp min bilgranne sin lapp också. För jag vill ju inte vara orättvis. Inte ens när jag är arg.

Men tänk om jag varit en höggravid kvinna. Eller en äldre person med reumatism eller dålig rygg. Fast sådant har man väl inte tid att tänka på när man har ett flyg att passa.