Chokladsvart; inte för mig

Jag hade gått på reklamen för L’Oreals nya bruna nyanser. Skimrande, döljer grått och till extrapris. Så jag lurade med mig syrran till Kicks där även hon inhandlade färgen som hette Chocolate Noir och beskrevs som Mörkt gyllenbrun.

När jag kom hem kunde jag inte prioritera hårfärgning; tvättstugan och andra nödvändiga sysslor fick företräde, så innan jag själv hunnit prova fick jag ett sms.

Mitt hår är inte gyllenbrunt, det är turksvart! Har du färgat ditt?

Det hade jag inte, och nu vågade jag inte. Jag bestämde mig för att vänta till nästa helg så att jag åtminstone skulle ha lite tid att vänja mig själv vid min nya färg innan jag var tvungen att gå till jobbet. Nästa helg var den här helgen och igår tog jag fram förpackningen, öppnade och plockade fram instruktionerna. Och fegade ur igen när jag läste om obligatoriskt allergitest 48 timmar innan användande av produkten.

Följdaktligen hann jag träffa syrran innan jag själv gjort något. Och hon hade inte överdrivit; hennes hår var kolsvart, möjligen fanns där några skiftningar i rödbrunt, men framförallt så var håret svart. Det fungerar på henne, men jag tror inte det skulle bli bra på mig.

Så idag har jag tonat håret med Wellas Viva Color Mousse nr 67 Chokladbrun som faktiskt blir chokladbrun och inte chokladsvart. Fast egentligen liknar ju ingen av färgerna choklad; den ena är svartare än någon choklad jag sett och den andra, den jag använder, rödare. Så om någon kan tipsa om en intensivtoning som faktiskt ger håret samma färg som mörk choklad får ni gärna höra av er.