En promenad i solen

mars 31, 2012 kl. 1:45 e m | Publicerat i Resor, Zurich | Lämna en kommentar

Nu har vi både promenerat och fikat i solen. Zurich är en charmig och kuperad (läs backig) stad med mycket kullersten. Bekväma skor är ett måste.

Det är också en stad för folk med mycket pengar och smak för exklusiva märken. Men man kan ju ha trevligt utan att shoppa. Åtminstone när det är så här fint väder.

Men nu är det snart dags att åka hem. Till snön?

20120331-134355.jpg

20120331-134406.jpg

20120331-134413.jpg

20120331-134434.jpg

20120331-134447.jpg

20120331-134455.jpg

Bakgrundsmusik

januari 20, 2012 kl. 10:54 e m | Publicerat i Funderingar, Musik, Resor | 2 kommentarer

Jag sålde in det här med att jag skulle åka tåg till och från de möten jag varit på den här veckan med motiveringen att jag hade mycket jobb att göra och genom att åka tåg skulle jag hinna jobba mer än om jag flög.

Nu hann jag allt det jag hade hoppats hinna den här veckan, men det var inte så mycket tack vare tågresorna som att jag jobbade på hotellrummet på kvällen och att ett möte i Stockholm blev inställt.

De här snabbtågen är ju rymliga, tysta och behagliga men de är mycket uppenbart i rörelse. Så jag fick problem med att koncentrera mig på mina excelark lite då och då.

När det hände lutade jag mig tillbaka och bara njöt av musiken i mina hörlurar samtidigt som jag tittade på landskapet som for förbi utanför fönstret.

Det slog mig hur stor betydelse bakgrundsmusik har. Jag föreställde mig att det var en en filmscen där man visade en människa på ett tåg som tittade ut genom fönstret och det som syntes där igenom.

Beroende på vad jag hade för musik i öronen blev historien om vem personen var och varför hon satt på tåget helt annorlunda. Var hon på väg ifrån eller till, vad var anledningen, var hon lycklig eller sorgsen och så vidare.

Det skulle aldrig hända på ett flygplan. Jag menar om man ens ser ut genom fönstret som alltid är för litet och sitter på fel höjd ser man ju ändå bara himmel och moln. Största delen av tiden iallafall.

Jag borde väl nämna att jag lyssnade på instrumentalmusik. När det finns en låttext så lyssnar jag på den och då blir det inte att jag hittar på egna historier.

Trötthjärna

januari 18, 2012 kl. 7:53 f m | Publicerat i Funderingar, Resor | 2 kommentarer

Jag sitter redan på ett tåg hem till Stockholm. Den här gången fick jag en ”ensamplats” och jag åker baklänges vilket jag råkar gilla på tåg.

Att åka tåg är verkligen toppen men just nu inser jag att en av fördelarna ibland kan vara en nackdel. Det är väldigt tyst i en tågvagn. Speciellt jämfört med ljudnivån i ett flygplan.

Vad kan det möjligen finnas för nackdel med att det är tyst och skönt, frågar ni er. Jo, det ska jag säga er; man vågar inte somna för om man skulle råka snarka skulle det eka över hela vagnen.

Och jag skulle så gärna vilja somna. I natt har jag nämligen knappt sovit en blund. Minst en gång i timmen tittade jag på klockan. Om det berodde på den envist skallrande fönsterrutan eller på att jag var rädd att försova mig vet jag inte, men trött är jag i alla fall.

Hotellrum

januari 17, 2012 kl. 8:49 e m | Publicerat i Funderingar, Resor | Lämna en kommentar

Det kan finnas många anledningar att tycka om ett hotellrum. Något som får en att trivas. Det är stilrent men ändå trivsamt. Det är varmt och ombonat. Det har personlighet och udda inredningsdetaljer. Det har en fantastisk utsikt. Det har en bred superskön säng. Det har en fåtölj som är perfekt att sitta i och läsa.

Jag kan inte komma på någon anledning att tycka om det hotellrum jag befinner mig i nu. Det finns visserligen gratis wi-fi men inga elkontakter placerade så att jag kan sitta i sängen och blogga och jobba.

Men hotellet ligger nära stationen och mitt tåg går 07:25 i morgon bitti, så det är ju bra.

Krympta marginaler

januari 17, 2012 kl. 10:45 f m | Publicerat i Funderingar, Resor | 2 kommentarer

Jag är ute i odrägligt god tid när jag ska resa någonstans. Ofta är jag så tidigt på flygplatsen eller järnvägsstationen att jag inte bara hunnit med planet/tåget innan utan det innan det. Om jag får bestämma själv vill säga.

Det beror ju på att jag har sån resfeber. Hela jag är ett dallrande nervknippe när jag ska resa. Jag måste ha marginal till inköp av dricka, kanske något att läsa och minst ett toalettbesök.

Men jag känner mig ju inte så cool när jag håller på så här. Och det är min ambition att förvandla mig på många sätt under 2012. Bland annat ska jag bli en avslappnad resenär.

Så jag har börjat öva lite genom att krympa marginalerna och var faktiskt inte på Centralen förrän 25 minuter innan tåget till Lund skulle gå.

Det verkade gå bra. Jag kände mig lugn och trygg i känslan att jag var i princip var på plats. Jag köpte dricka på Pressbyrån, var in på Pocketshop och hämtade en tidtabell på SJs biljettförsäljning.

Sedan tänkte jag att det väl var lika bra att börja röra sig mot perrongen. Gick som jag alltid brukat gå. Och gick rakt in i en rad med förvaringsskåp.

Förvirrad vände jag och gick tillbaka mot skyltarna som verkade peka dit därifrån jag kom. När jag äntligen listat ut hur jag skulle gå var den coola resenären som bortblåst och jag bestämde mig för att goda marginaler är A och O. Man vet ju aldrig om de plötsligt bestämt sig för att bygga om!

Men jag hann med tåget och är just nu någonstans i Småland. Hyfsat avslappnad även om jag i Mjölby fick en bredvid mig som luktar ladugård och slängde i sig 5-6 tabletter av okänt slag alldeles nyss.

Rock’n Roll

augusti 19, 2011 kl. 11:59 e m | Publicerat i Funderingar, Jobb, Resor, Reykjavik | 2 kommentarer

Som kronan på verket avslutades en perfekt organiserad konferens med en riktig fest i rockens tecken.

Vi kördes med buss i cirka 20 minuter till en stor lada från 1800-talet i Korpa. Stället hade rock’n roll-belysning, långbord med svarta dukar och imponerande kandelabrar. Överallt kunde man hitta vår konferenslogotyp, bland annat på vinflaskorna.

Nästan alla hade verkligen lagt manken till och anlagt en rock’n roll-look. Tyvärr blir det inga bilder på de fantastiska utstyrslar som folk satt på sig eftersom jag inte vill lägga ut bilder på någon utan deras tillstånd.

Det fanns förstås en lång bar, men också en tatueringsstation där vi kunde gadda oss med konferenslogotypen. Så det gjorde jag förstås.

Maten serverades i tre olika stationer; en med serranoskinka, melon och vitlöksbröd, en med kyckling eller vegetarisk wok i take-away förpackning komplett med chopsticks och en med tenderloin, rosmarinpotatis och bearnaiseskum. Senare ställdes även en kaffestation och efterrättsstation upp.

Allting smakade gott även om vissa komponenter inte räckte till alla. Det fanns till exempel ingen rosmarinpotatis kvar när jag kom till den stationen utan jag fick pommes frites istället. Men det är väl å andra sidan mycket mer rock’n roll än rosmarinpotatis?

När alla fått i sig näring var det dags för live musik. Först var jag lite skeptisk när tre killar med akustiska gitarrer gick upp på scenen. Men de lyckades få till ett riktigt tryck och ganska snart var dansgolvet fyllt med vilt dansande kollegor. Även jag dansade. Så mycket faktiskt att jag har krampande vader i dag.

Dansen får ni se en bild på, bara för att jag gillar att det blev sån rörelse i den bilden och det ändå inte går att identifiera någon på den.

Det fanns möjlighet att åka tillbaka till hotellet vid tre tidpunkter, vid midnatt, 01:30 och slutligen 03:00 då stället skulle stängas. Jag var lite tråkig och tog den första bussen eftersom vi skulle väckas innan fem på fredagsmorgonen.

Det var ren tur att jag faktiskt fick åka med den bussen. Jag och en kollega fick några av de sista sittplatserna och busschaffören var stenhård på att ingen som inte hade en riktig sittplats fick åka med. Några var alltså tvungna att gå av och vänta på nästa buss.

Det var en fantastiskt fin utsikt från ladan i Korpa. Iallafall på natten. Den matchade känslan av tillfredsställelse som Islandskonferensen gett. Jag är verkligen glad att jag åkte med, trots mina tvivel.

Utsikten från mitt hotellrum

augusti 19, 2011 kl. 11:14 e m | Publicerat i Resor, Reykjavik | 2 kommentarer

De här bilderna är ju tagna genom glas så de är inte helt perfekta. Men de visar den fantastiska utsikten från mitt rum. Plus en som jag tog av utsikten mot vattnet från en annan del av hotellet.

Det var några av de sakerna som fascinerade mig med Island, som jag glömt sedan jag var där sist: hur imponerande bergen är. Och hur det ibland känns som om man har horisonten runt omkring sig.

Laekjarbrekka

augusti 19, 2011 kl. 10:56 e m | Publicerat i Resor, Restauranter, Reykjavik | Lämna en kommentar

På onsdagskvällen var vi på restaurang i Reykjavik. Eftersom vi var över 250 personer var vi uppdelade i grupper och fördelade över fem olika restauranger.

När jag läste i guideboken om den restaurang som vi skulle få gå till, Laekjarbrekka, trodde jag att vi dragit en riktig vinstlott.

Restaurangen byggdes redan 1834 och menyerna lät fantastiska. Men det visade sig att vi inte fick sitta i själva restaurangen, utan i en mer nybyggd festvåning intill.

Vår meny var inte någon av standardmenyerna men lät ändå lockande:

  • Creamy lobster soup with a taste of cognac
  • Pan fried arctic char with lemon-capers butter and prawns
  • Icelandic skyr with blueberries and fresh sorbet

Tyvärr visade det sig att maten inte riktigt levde upp till förväntningarna och dessutom tog det lång tid innan de olika rätterna kom in. Båda delarna kan förstås ha berott på att vi var ett sånt stort sällskap.

Men på toppen av det var det otroligt varmt i lokalen och våra kroppar tyckte ju att klockan var mycket mer än vad islänningarna tyckte.

Så vi var några stycken som faktiskt åkte tillbaka till hotellet redan innan efterrätten. Men vi hade väldigt trevligt vid vårt bord så det var ändå en fin kväll.

Det var också kul att se lite av Reykjavik down-town. Tyvärr mest från bussen så jag har inga bilder annat än en jag tog när vi kom ut från restaurangen av det vackra ljuset och fantastiska konserthuset Harpa.

Blå Lagunet

augusti 19, 2011 kl. 10:28 e m | Publicerat i Resor, Reykjavik | Lämna en kommentar

Vår isländska guide pratade svensk-norska med en charmig isländska dialekt och sa hela tiden Blå Lagunet.

Tyvärr hade jag ingen kamera som tillät att jag fotograferade när jag var i vattnet.

Om jag åker tillbaka till Island, vilket jag hoppas göra någon gång, kommer jag antagligen inte att prioritera ett besök här. Men jag är verkligen glad att jag har varit där, det är en unik upplevelse.

Snabb rapport

augusti 16, 2011 kl. 11:55 e m | Publicerat i Flyg, Funderingar, Resor, Reykjavik | 2 kommentarer

Först och främst – förlåt att jag inte svarar på era kommentarer just nu.

Jag befinner mig på mitt hotellrum i Reykjavik. Rummet ligger på åttonde våningen och i morgon ska jag försöka ta kort på min utsikt. Trots att fönstret inte går att öppna.

Dagen har gått i ett och på det hela taget har det gått bra. Just nu hatar min mage mig och ryggen är inte min största beundrare heller. Fötterna värker men huvudet är än så länge smärtfritt. Vilket är synd på sätt och vis eftersom huvudvärk skulle gett en snygg symetri till mina kroppsliga besvär.

Det här med att det skulle vara kallt här på Island har jag inte märkt någonting av. Istället har dagen gått i överhettningens tecken.

En brandvägg fick spatt på Arlanda så kön till incheckningen stod stilla i över en halvtimme. Det gjorde att jag var så sen in till utgångarna (försök själva att skriva ”gate” i plural) och hann inte alls det jag hade tänkt. Jag fick prioritera inköp av Ramlösa, Coca-Cola och toalettbesök.

Dock hann jag köpa en stor, oformlig men i mina ögon vacker väska. För att jag insett att jag behövde en sån hemma men att jag inte hade någon. Jag har redan haft stor nytta av den, i den stoppade jag bland annat de där varma kläderna som det var så nödvändigt att ha med så att jag slapp gå och bära dem på armen. Och i väskan har de fått stanna kvar.

Bild på väskan kommer antingen om jag råkar få tid i morgon annars när jag kommit hem i helgen.

Valsafarin blev inställd eftersom det blåste 17 sekundmeter här. Istället blev det Blå Lagunen. Lite efterlängtad macka och en öl, lite mingel och sedan visade jag mig faktiskt i baddräkt för mina kollegor.

Fast inte särskilt länge. Blå Lagunen är ju inte genomskinligt turkosblå som vissa vackra hav. Istället är den mjölkigt ljusblå och döljer förtjänstfullt även den kraftigaste lekamen.

Och så är den varm. Väldigt varm. Så varm var jag att jag efteråt gick i bara blusen (nej, nej, jag hade byxor också, men inga ytterkläder, det är det som är poängen) till bussen.

I bussen, både till Blå Lagunen och sedan därifrån till Reykjavik beundrade jag det speciella landskapet. Jag hoppas verkligen att jag ska hinna fotografera åtminstone något av det men det finns inte så mycket utrymme i programmet.

Hoppsan. Det blev visst inte en särskilt snabb rapport. Men nu vet ni iallafall att jag kom i väg trots allt och har kommit fram. Nu ska jag sova. Klockan är visserligen bara 22 här, men jag sov uruselt i natt och min kropp tycker att det är midnatt.

Nästa sida »

Blogga med WordPress.com. | Tema: Pool av Borja Fernandez.
Inlägg och kommentarer feeds.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.