Identitetskris

mars 13, 2012 kl. 8:57 e m | Publicerat i Bloggar, Funderingar, Hälsa, Jobb | 7 kommentarer

Det kändes verkligen som om jag inte längre visste vem jag var när jag i dag insåg att jag gett mig ut på vift utan någon slags kamera med mig.

Jag menar, vilken bloggare med självaktning gör så?

Man kan visserligen ta bilder med min BlackBerry men de inställningar som jag tilldelats gör att det enda jag kan göra med bilder tagna med den är att antingen lägga ut dem på Facebook eller lägga över dem på datorn med sladd.

Jag kan inte skicka dem med mail eller mms. Verkligen konstigt.

I vilket fall som helst har jag träffat härliga Spader Madame efter jobbet i dag. Vi sågs i Västermalmsgallerian och promenerade över Sankt Eriksbron bort till mitt favoritfik Bönor&Bakat.

Tiden flög fram medan vi pratade jobb, böcker, relationer, barnuppfostran och vad det egentligen betyder att vara blond. Precis vad jag behövde för att lyfta humöret.

Nu sitter jag här och undrar hur jag ska belöna Steven som passat på att diska all disk från i söndags. Och om jag är frisk nog för att åka till Sandhamn i morgon.

För jag mår verkligen konstigt. Det är antingen stress eller hjärtinfarkt. Eller bådadera. Jag ytandas liksom bara och har en ständig klump i halsen.

Det kan ju vara symptom på åkabåtfobi också. Jag ogillar starkt att åka båt. Vatten är ett blött, kallt, oförutsägbart och opålitligt underlag.

Jag gillar att vara i vatten och att titta på vatten, från landbacken, men som underlag att färdas på rankar jag det väldigt lågt.

(Man kan ju spara ner sin bild från Facebook, det kan man. Men det är inte rätt.)

Blindskrift

februari 8, 2012 kl. 8:42 e m | Publicerat i Bloggar, Funderingar | Lämna en kommentar

Det är något galet med WordPress. När jag ska skriva ett inlägg ser jag inte vad jag skriver. Jag ser bara felstavningsmarkeringar.

Om jag inte ”markerar texten’. Då syns den som vitt på ljusgrått.

Väldgt konstigt och väldigt besvärligt. Och jag har haft det tillräckligt besvärligt i dag. Tack så mycket.

Men skåningar är fina

januari 17, 2012 kl. 9:02 e m | Publicerat i Bloggar, Funderingar, Vänner | 3 kommentarer

Skåningar är fina människor. Även om de inte alltid är lätta att förstå eftersom de pratar så konstigt.

En av dem, en som jag ju aldrig hört prata förut mötte mig på järnvägsstationen och åt lunch med mig. Bara det var ju vänligt.

Hon var inte bara precis så vacker och trevlig som jag misstänkte efter att ha följt hennes blogg i några år. Jag förstod också precis allt hon sa. Vilket ju måste sägas underlättar umgänge människor emellan.

Jag hoppas vi kommer att ses snart igen.

Ont, det gör ont

januari 12, 2012 kl. 9:07 e m | Publicerat i Bloggar, Funderingar, Jobb, Trafik | 2 kommentarer

Jag har träningsverk i dag. I hela kroppen faktiskt. Det skulle kunna ge en ledtråd till min dansstil.

I vilket fall som helst har jag kört hem i eländigt väder. Jag tyckte det var jobbigt att köra dit. Då var det beckmörkt och ett konstigt regn som liksom inte tycktes fall utan bara magiskt täcka framrutan med små, små, små droppar.

I dag när jag körde hem regnade det rejält. Det vräkte ner så att torkarbladen gick på högsta fart hela tiden. Insidan av rutan immade igen om jag inte hade fläkten på högsta.

Och det var inte bara inne i bilen som det blåste. Även utanför blåste det så att det tog tag ordentligt i bilen.

Men jag tog mig hem, det kändes till och med som om det gick fort eftersom en kollega liftade med mig till Stockholm.

Nu har jag jobbat, varit och handlat, ätit, umgåtts med Steven, svarat på kommentarer och hunnit igenom nästan hela blogglistan.

Ordningen är återställd.

Titta vad jag gör!

januari 11, 2012 kl. 3:19 e m | Publicerat i Bloggar, Funderingar | 4 kommentarer

Jag bloggar från min iPod Touch minsann.

Kom inte och kalla mig gammal och omodern.

Tillbaka på spåret

december 20, 2011 kl. 7:43 e m | Publicerat i Bloggar, Funderingar, Mat | 4 kommentarer

Tänk vad bra det är med en blogg och peppande kommentarer.

Så dagen började inte så bra, ur  GI-perspektiv. Det blev en bagel till frukost för det var som fanns i matsalen.

Men när jag kom ner till lunch tog jag mod till mig och frågade kökschefen om han kunde ordna något GI till mig.

Så han trollade fram lite strimlad fläskfilé utan pasta som jag åt med ett berg av sallad och rivna morötter och en klick keso.

Det är ju det som är tricket. Inte tycka att allting är förlorat på grund av ett felsteg utan att börja om igen.

Jag brukar falla just på det. Känna mig så enormt misslyckad när jag inte lyckats hålla mina föresatser till 100% och lagt ner hela projektet.

Men inte den här gången. Era kommentarer fick mig tillbaka på spåret igen. Tack.

Bodybuilding

december 13, 2011 kl. 8:54 f m | Publicerat i Bloggar, Funderingar | 2 kommentarer

WordPress har ett väldigt bra skräppostfilter, Akismet, som gör att jag nästan aldrig råkar ut för att det läggs ut spamkommentarer.

1 947 spamkommentarer har Akismet sorterat bort åt mig hittills.

De läggs i en särskild mapp och så får jag se om det är en relevant kommentar och i så fall publicera den.

Eller om det är skräp och då slänger jag den.

(Ja, ja, ja, vi kan allt det där – kom till poängen någon gång!)

Det är ganska kul att försöka lista ut varför skräpposten hittat just min blogg.

Men det är antagligen ganska slumpmässigt för det har varit minst sagt varierande ämnen.

Tills för några dagar sedan.

Då började jag få mellan två och fem kommentarer varje dag från samma Bodybuildingsajt.

Bodybuilding?

Jag?

Den enda bodybuilding jag ägnar mig åt är en ständig tillförsel av choklad.

Det bygger förstås ut kroppen.

Fast troligen inte på ett sätt som skulle uppskattas av bodybuilders.

Sån tur hade inte jag

november 17, 2011 kl. 10:25 f m | Publicerat i Bloggar, Funderingar, Parkering | 4 kommentarer

När jag kommer hem från jobbet har jag oftast hyfsat bråttom till toaletten. Jag bara är sån.

Härom dagen när jag kom hem tog det ett litet tag att hitta parkeringsplats.

Och när jag väl hittat en visade sig närmaste parkeringsautomat vara ur funktion så jag travade bort till nästa.

Där stod redan en karl med toppluva och höll på att betala. Det gick inte så bra för honom. Fast han tryckte på beloppsknappen för att betala mer reagerade inte maskinen.

Min tes, som jag föreslog, var att det berodde på att han tagit ur betalkortet redan. Han fnös åt mig och påstod att så gjorde han minsann alltid och att det minsann stod på maskinen att man skulle göra så.

Jag sa inget mer till honom utan lät honom gå därifrån med en parkeringstid som var mycket kortare än han tänkt.

Under tiden hade en cyklande ung man kommit fram till parkeringsautomaten och när surtypen (inte jag, han med toppluvan) var färdig säger cykelkillen andfått till mig:

- Kan jag gå före dig?

Jag förstår inte det där. Varför tar folk för givet att de har mer bråttom och en bättre anledning till att ha bråttom en andra?

Så jag frågade varför han skulle få göra det.

- För att du ser snäll ut och säkert skulle låta mig gå före.

Stackarn var ung och jag höll tillbaka för att inte förinta honom med den flammande blick som längtade efter att få skickas iväg från mina ögon.

Till slut kom det fram att han sökte något jobb. Jag kan bara anta att han sökte jobb som cykelbud och skulle bevisa hur snabb han var genom att ta ut p-lapper ur p-automater på olika ställen.

Han fick iallafall gå före och jag hann på toaletten ändå innan en olycka hände och allt det här var egentligen bara en onödigt lång förklaring till varför jag bara måste länka till Spader Madames inlägg Konversation i en kassakö på Konsum Kista vid lunchtid.

Innan jag läste det var jag på ett ganska så truligt humör, men nu  är jag sprallande glad.

Förresten så står det inte alls på parkeringsautomaten att man ska ta ut kortet innan man tryckt på värdeknapparna. Snarare är det så att när man tryckt på värdeknapparna och inte bett om ett kvitto så säger den slutligen att man kan ta ut sitt kort. Det som står på parkeringsautomaten är att man inte ska glömma sitt kort. Det är en helt annan sak. Så det så.

Lögn, dikt och förbannad statistik

november 4, 2011 kl. 8:22 e m | Publicerat i Bloggar, Funderingar | 14 kommentarer

Ibland önskar jag att mitt bloggverktyg inte tillhandahöll besöksstatistik.

Det är inte så mycket det generellt sett låga antalet besökare som deprimerar mig som den tydligt nedåtgående trenden på sistone.

Det är nu jag går och tar mig en kaffe och försöker påminna mig om varför jag bestämde mig för att börja blogga.

Och tänker på att de besökare jag har kanske inte är så många, men de är de bästa bloggläsare man kan önska sig.

Oproportionerligt

oktober 26, 2011 kl. 8:10 e m | Publicerat i Bloggar, Funderingar, Tid | 7 kommentarer

Ibland är det alldeles för mycket kväll kvar i slutet av bloggrundan.

Nästa sida »

Blogga med WordPress.com. | Tema: Pool av Borja Fernandez.
Inlägg och kommentarer feeds.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.