Kate Reader Diversifierad

Kriminalkommissarie Tom Thornes liv har varit mer harmoniskt än på länge den senaste tiden. Nu har dock något hänt som kan sätta press på hans relation med Louise Porter.

Samtidigt får han ansvar för utredningen av ett fall som till att börja med ser ut som ett rutinfall, men som utvecklas till en mycket komplicerad utredning med stor tidspress. En kvinna har hittats brutalt mördad i sin lägenhet. I kvinnans hand hittar brottsplatsutredarna en plastbit som så småningom identifieras som en bit av en röntgenbild.

När fler mordoffer hittas med liknande plastbitar förstår polisen att de fått en seriemördare på halsen. Nu måste polisen lägga pussel inte bara med plastbitarna utan även med offrens bakgrund. När man förstått mördarens motivation blir utredningen inte bara en fråga om att hitta honom eller henne utan också att förhindra ytterligare mord.

————————————

Det här är en mycket väl sammansatt kriminalroman. Jag drogs snabbt in i handlingen och hade därefter svårt att lägga ifrån mig boken. Den lyckas vara lättläst och spännande trots att den återger på ett realistiskt sätt det omfattande och tröttsamma rutinarbete som måste göras i en polisutredning.

Mördaren är slug utan att vara något övermänskligt geni. Handlingen innehåller precis lagom många oväntade vändningar. Karaktärerna är trovärdiga och intressanta, vissa mer engagerande än andra. För mig var det minst lika intressant att se hur Thorne skulle hantera den senaste komplikationen i sitt privatliv som att lista ut vem mördaren var.

De eventuella invändningar jag skulle kunna ha mot denna bok är få; jag är inte så förtjust i att få för stor inblick i mördarens tankar och här balanserar Billingham på gränsen. Jag tycker också att för den som liksom jag läst samtliga Billinghams tidigare böcker börjar något av ett mönster utforma sig och det var inte så svårt att förutse vissa händelseförlopp.

Men allt som allt rekommenderar jag mycket gärna den här boken. Både till de som redan läst Billingham och till dem för vilka detta skulle vara den första boken av honom.

Mark Billinghams officiella hemsida

Bloodline kommer på svenska som Tjockare än vatten redan i januari 2010.

En regnig natt i London. Skott avfyras mot en bil som sladdar in i en busshållplats. Det verkar som om en meningslös gänginitiering tagit ett oskyldigt offers liv. Men verkligheten är ännu mer skrämmande.

Ett liv har raderats och andras har förändrats för alltid. En gravid kvinna kämpar desperat för att finna sanningen, och gör sig själv till en måltavla. Två veckor kvar till beräknad förlossning; hur ska hon kunna överleva i en värld där döden är en yrkesrisk?

I en stad där våld kan vara slumpmässigt eller noggrannt planerat, där tonårsgäng kolliderar med karriärbrottslingar, är allting möjligt. Hemligheter avslöjas lika snabbt som kroppar, och bokens slutliga vändning är så överraskande att man tappar andan.

————–

Jag har i princip stulit ovanstående beskrivning från baksidan av boken. Jag vill nämligen att nästa läsare ska vara lika oförberedd på bokens handling och karaktärer som jag var. Jag anser att det är i det närmaste mästerligt hur Mark Billingham bygger upp mitt vetande samtidigt som han håller mig undrande över vad som egentligen har hänt, och vad som kommer att hända.

Ingenting är enkelt i den här boken, utom att läsa den. Språket och handlingen för läsaren framåt i en ständig önskan att förstå mer. Och vi förstår, vi förstår hur livet kan tvinga in människor i sammanhang de känner sig oförmögna att ta sig ur. Vi förstår att relationer är komplicerade, att de flesta bär på sorger, skuldkänslor eller rädslor som förklarar deras beteende även om de inte ursäktar deras beteende. Det är svårt att välja sida i den här boken, och det är det som gör den så bra. Det är det som gör att jag fortfarande funderar på hur och varför.

Jag tror att jag kommer att läsa om den här boken någon dag, och jag rekommenderar alla att läsa den. Jag rekommenderar även alla andra böcker skrivna av Mark Billingham och är glad att kunna säga att min favorit Tom Thorne faktiskt dyker upp i den här boken med.

Jag har ”In the Dark” av Mark Billingham i min ”att läsa”-hög, men jag har dragit mig lite för att läsa den.

Jag lärde känna Ali Karim via nyhetsgruppen rec.arts.mystery och jag träffade honom för första gången på Dead on Deansgate i Manchester 2001. Han övertalade mig att köpa ”Sleepyhead” som släppts bara några månader tidigare och våga mig fram till författaren själv för att få den signerad.

Sedan dess har jag varit en hängiven Tom Thorne fantast och läst varje ny bok så fort den funnits tillgänglig. Men ”In the Dark” är en stand-alone och jag har varit orolig för att jag inte ska tycka lika mycket om den som om Thorne-böckerna. Ali Karim till min räddning med en ny intervju med Mark Billingham. Nu känner jag mig övertygad om att jag kommer att tycka om ”In the Dark” och har flyttat upp den till toppen av ”att läsa”-högen.

Intervjun är för övrigt mycket underhållande och ger en oväntad inblick i hur ingående Billingham försöker förstå sina karaktärers verklighet:

The other area for which I needed to do research was pregnancy, as one of the major characters is heavily pregnant. This was, if anything, even trickier; but I finally cracked it by walking around the house all day with a false plastic belly and a pair of authentically lactating silicone breasts. It really helped get me inside the character, you know? But I had to stop, as it was frightening my daughter’s school friends.

Jag undrar jag… och om någon annan också undrar kan jag bara säga att det alltid är bäst att läsa intervjuer hela vägen till slutet.